Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionen vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.
     
  • En arbetsgivare som vägrar rätta sig efter en dom som ogiltigförklarat en uppsägning (det vill säga att man inte vill ta tillbaka arbetstagaren) är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet beräknas efter medarbetarens anställningstid. Mindre än 5 år: 16 månadslöner. 5-10 år: 24 månadslöner. Mer än 10 år: 32 månadslöner.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.