Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.