Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Expert om Miljödata-läckan: ”Berättigad känsla av obehag”

Dataläckan från bolaget Miljödata väcker oro och ilska. ”Djupt känslig och skyddsvärd HR-information ska inte läggas i system som riskerar att läcka”, säger underrättelseexperten Jörgen Holmlund.
Publicerad
Underättelseexpert Jörgen Holmlund till vänster. Till höger en nätverkskabel med hänglås. Miljödata utsatt för hackerattack: Personnummer och sjukdagar läckta.
Dataläckan hos Miljödata drabbar 1,5 miljoner individer. Känsliga HR-uppgifter som personnummer, sjukdagar och mejladresser har hamnat på Darknet. Säkerhetsexperter varnar för riskerna. Foto: Richard Ryan/Janerik Henriksson/TT

Omkring 25 privata bolag finns med i den omfattande dataläckan från bolaget Miljödata, som avslöjades av SVT nyligen. Totalt handlar det om personuppgifter om 1,5 miljoner individer. Bland de uppgifter som hamnat på Darknet finns bland annat personnummer, mejladresser och antal sjukdagar.

– Det här har lett till en mycket berättigad känsla av obehag. Hade jag jobbat på ett företag där mina personuppgifter läckt ut skulle jag vända mig till arbetsgivaren och säga: Se till att de här uppgifterna kommer bort. Det är ni som upphandlat funktionen, jag vill inte att det här ska ligga ute om mig, säger Jörgen Holmlund, underrättelseexpert på Försvarshögskolan,

SVT, som avslöjade hackerattacken i slutet av augusti, har samlat drygt 850 000 läckta mejladresser på sin webb. 
Den som misstänker att den drabbats kan fylla i sin adress och se om den ingår i läckan.

Brottsrubricering: grovt dataintrång och försök till grov utpressning

Händelsen utreds av polis och har brottsrubriceringen grovt dataintrång och försök till grov utpressning. Än så länge finns inga uppgifter om att främmande makt skulle vara inblandad i hackerattacken, men Jörgen Holmlund konstaterar generellt att uppgifter om personal kan hamna hos utländska statsaktörer som Ryssland och Kina.

– De är skickliga på att lagra stora mängder data. En person som de kommer över data om kanske inte är intressant för tillfället – men i ett annat läge, när den bytt jobb eller fått en ny befattning kan personen bli väldigt intressant.

Tillvägagångsättet kan vara att koppla samman namn, kontaktuppgifter och personnummer med hens aktivitet på sociala medier där personen kanske skriver om sitt nya jobb.

Jörgen Holmlund tar självkörande fordon som exempel.

– Då blir ingenjörer och datautvecklare som jobbar i Scania och Volvo intressanta att följa. Ryssland vill komma över information om självkörande fordon för sin försvarsindustri. Kina kan vilja komma över innovationer för att komma snabbare fram med kinesiska patent för att sälja på en världsmarknad.

Personnummer, mejladresser och sjukdagar på Darknet

Antal sjukdagar är en information som läckt, i något enstaka fall även uppgifter som beskriver vad personer är sjukskrivna för.

– Det är djupt känslig och skyddsvärd HR-information som inte ska läggas i system som riskerar att läcka. Bara misstanken om att personliga omständigheter finns ute på vift och till försäljning på Darknet påverkar den enskilde starkt. Jag blir djupt irriterad över att det här kan ske.

Är det bara Miljödata som är problemet, eller behöver även de företag som anlitar bolaget se över sin säkerhet?

– En erfarenhet man måste dra är att det kan bli problem om ett företag lägger alla uppgifter hos samma leverantör. Företagen måste också fundera över om alla uppgifter de har i sina system över huvud taget måste ligga i en molntjänst hos Miljödata. Kanske borde de i stället ha känsliga uppgifter som HR-system med rehabplaner i en egen server, säger Jörgen Holmlund.

Företag drabbade – Axfood bland de värst utsatta

Ett av de företag som drabbats av dataläckan är Axfoodkoncernen med totalt cirka 15000 anställda. Anders Helsing, klubbordförande på Axfood IT, tycker att arbetsgivaren så här långt har skött informationen till sina medarbetare bra.

– Redan när det kom ut att kommunerna utsatts för läckan fick vi veta att även vi var drabbade. Nu vet vi också vilken data det är som kommit på vift, säger han.

Anders Helsing har inte fått särskilt många frågor från de 150 medlemmarna i klubben.

– Jag trodde nog att det skulle komma en storm av frågor, att folk var oroliga. Att det inte blivit så beror nog på all information som arbetsgivaren gått ut med, säger han.

Text: Torbjörn Tenfält

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.