Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Expert om Miljödata-läckan: ”Berättigad känsla av obehag”

Dataläckan från bolaget Miljödata väcker oro och ilska. ”Djupt känslig och skyddsvärd HR-information ska inte läggas i system som riskerar att läcka”, säger underrättelseexperten Jörgen Holmlund.
Publicerad
Underättelseexpert Jörgen Holmlund till vänster. Till höger en nätverkskabel med hänglås. Miljödata utsatt för hackerattack: Personnummer och sjukdagar läckta.
Dataläckan hos Miljödata drabbar 1,5 miljoner individer. Känsliga HR-uppgifter som personnummer, sjukdagar och mejladresser har hamnat på Darknet. Säkerhetsexperter varnar för riskerna. Foto: Richard Ryan/Janerik Henriksson/TT

Omkring 25 privata bolag finns med i den omfattande dataläckan från bolaget Miljödata, som avslöjades av SVT nyligen. Totalt handlar det om personuppgifter om 1,5 miljoner individer. Bland de uppgifter som hamnat på Darknet finns bland annat personnummer, mejladresser och antal sjukdagar.

– Det här har lett till en mycket berättigad känsla av obehag. Hade jag jobbat på ett företag där mina personuppgifter läckt ut skulle jag vända mig till arbetsgivaren och säga: Se till att de här uppgifterna kommer bort. Det är ni som upphandlat funktionen, jag vill inte att det här ska ligga ute om mig, säger Jörgen Holmlund, underrättelseexpert på Försvarshögskolan,

SVT, som avslöjade hackerattacken i slutet av augusti, har samlat drygt 850 000 läckta mejladresser på sin webb. 
Den som misstänker att den drabbats kan fylla i sin adress och se om den ingår i läckan.

Brottsrubricering: grovt dataintrång och försök till grov utpressning

Händelsen utreds av polis och har brottsrubriceringen grovt dataintrång och försök till grov utpressning. Än så länge finns inga uppgifter om att främmande makt skulle vara inblandad i hackerattacken, men Jörgen Holmlund konstaterar generellt att uppgifter om personal kan hamna hos utländska statsaktörer som Ryssland och Kina.

– De är skickliga på att lagra stora mängder data. En person som de kommer över data om kanske inte är intressant för tillfället – men i ett annat läge, när den bytt jobb eller fått en ny befattning kan personen bli väldigt intressant.

Tillvägagångsättet kan vara att koppla samman namn, kontaktuppgifter och personnummer med hens aktivitet på sociala medier där personen kanske skriver om sitt nya jobb.

Jörgen Holmlund tar självkörande fordon som exempel.

– Då blir ingenjörer och datautvecklare som jobbar i Scania och Volvo intressanta att följa. Ryssland vill komma över information om självkörande fordon för sin försvarsindustri. Kina kan vilja komma över innovationer för att komma snabbare fram med kinesiska patent för att sälja på en världsmarknad.

Personnummer, mejladresser och sjukdagar på Darknet

Antal sjukdagar är en information som läckt, i något enstaka fall även uppgifter som beskriver vad personer är sjukskrivna för.

– Det är djupt känslig och skyddsvärd HR-information som inte ska läggas i system som riskerar att läcka. Bara misstanken om att personliga omständigheter finns ute på vift och till försäljning på Darknet påverkar den enskilde starkt. Jag blir djupt irriterad över att det här kan ske.

Är det bara Miljödata som är problemet, eller behöver även de företag som anlitar bolaget se över sin säkerhet?

– En erfarenhet man måste dra är att det kan bli problem om ett företag lägger alla uppgifter hos samma leverantör. Företagen måste också fundera över om alla uppgifter de har i sina system över huvud taget måste ligga i en molntjänst hos Miljödata. Kanske borde de i stället ha känsliga uppgifter som HR-system med rehabplaner i en egen server, säger Jörgen Holmlund.

Företag drabbade – Axfood bland de värst utsatta

Ett av de företag som drabbats av dataläckan är Axfoodkoncernen med totalt cirka 15000 anställda. Anders Helsing, klubbordförande på Axfood IT, tycker att arbetsgivaren så här långt har skött informationen till sina medarbetare bra.

– Redan när det kom ut att kommunerna utsatts för läckan fick vi veta att även vi var drabbade. Nu vet vi också vilken data det är som kommit på vift, säger han.

Anders Helsing har inte fått särskilt många frågor från de 150 medlemmarna i klubben.

– Jag trodde nog att det skulle komma en storm av frågor, att folk var oroliga. Att det inte blivit så beror nog på all information som arbetsgivaren gått ut med, säger han.

Text: Torbjörn Tenfält

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.