Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Expert om Miljödata-läckan: ”Berättigad känsla av obehag”

Dataläckan från bolaget Miljödata väcker oro och ilska. ”Djupt känslig och skyddsvärd HR-information ska inte läggas i system som riskerar att läcka”, säger underrättelseexperten Jörgen Holmlund.
Publicerad
Underättelseexpert Jörgen Holmlund till vänster. Till höger en nätverkskabel med hänglås. Miljödata utsatt för hackerattack: Personnummer och sjukdagar läckta.
Dataläckan hos Miljödata drabbar 1,5 miljoner individer. Känsliga HR-uppgifter som personnummer, sjukdagar och mejladresser har hamnat på Darknet. Säkerhetsexperter varnar för riskerna. Foto: Richard Ryan/Janerik Henriksson/TT

Omkring 25 privata bolag finns med i den omfattande dataläckan från bolaget Miljödata, som avslöjades av SVT nyligen. Totalt handlar det om personuppgifter om 1,5 miljoner individer. Bland de uppgifter som hamnat på Darknet finns bland annat personnummer, mejladresser och antal sjukdagar.

– Det här har lett till en mycket berättigad känsla av obehag. Hade jag jobbat på ett företag där mina personuppgifter läckt ut skulle jag vända mig till arbetsgivaren och säga: Se till att de här uppgifterna kommer bort. Det är ni som upphandlat funktionen, jag vill inte att det här ska ligga ute om mig, säger Jörgen Holmlund, underrättelseexpert på Försvarshögskolan,

SVT, som avslöjade hackerattacken i slutet av augusti, har samlat drygt 850 000 läckta mejladresser på sin webb. 
Den som misstänker att den drabbats kan fylla i sin adress och se om den ingår i läckan.

Brottsrubricering: grovt dataintrång och försök till grov utpressning

Händelsen utreds av polis och har brottsrubriceringen grovt dataintrång och försök till grov utpressning. Än så länge finns inga uppgifter om att främmande makt skulle vara inblandad i hackerattacken, men Jörgen Holmlund konstaterar generellt att uppgifter om personal kan hamna hos utländska statsaktörer som Ryssland och Kina.

– De är skickliga på att lagra stora mängder data. En person som de kommer över data om kanske inte är intressant för tillfället – men i ett annat läge, när den bytt jobb eller fått en ny befattning kan personen bli väldigt intressant.

Tillvägagångsättet kan vara att koppla samman namn, kontaktuppgifter och personnummer med hens aktivitet på sociala medier där personen kanske skriver om sitt nya jobb.

Jörgen Holmlund tar självkörande fordon som exempel.

– Då blir ingenjörer och datautvecklare som jobbar i Scania och Volvo intressanta att följa. Ryssland vill komma över information om självkörande fordon för sin försvarsindustri. Kina kan vilja komma över innovationer för att komma snabbare fram med kinesiska patent för att sälja på en världsmarknad.

Personnummer, mejladresser och sjukdagar på Darknet

Antal sjukdagar är en information som läckt, i något enstaka fall även uppgifter som beskriver vad personer är sjukskrivna för.

– Det är djupt känslig och skyddsvärd HR-information som inte ska läggas i system som riskerar att läcka. Bara misstanken om att personliga omständigheter finns ute på vift och till försäljning på Darknet påverkar den enskilde starkt. Jag blir djupt irriterad över att det här kan ske.

Är det bara Miljödata som är problemet, eller behöver även de företag som anlitar bolaget se över sin säkerhet?

– En erfarenhet man måste dra är att det kan bli problem om ett företag lägger alla uppgifter hos samma leverantör. Företagen måste också fundera över om alla uppgifter de har i sina system över huvud taget måste ligga i en molntjänst hos Miljödata. Kanske borde de i stället ha känsliga uppgifter som HR-system med rehabplaner i en egen server, säger Jörgen Holmlund.

Företag drabbade – Axfood bland de värst utsatta

Ett av de företag som drabbats av dataläckan är Axfoodkoncernen med totalt cirka 15000 anställda. Anders Helsing, klubbordförande på Axfood IT, tycker att arbetsgivaren så här långt har skött informationen till sina medarbetare bra.

– Redan när det kom ut att kommunerna utsatts för läckan fick vi veta att även vi var drabbade. Nu vet vi också vilken data det är som kommit på vift, säger han.

Anders Helsing har inte fått särskilt många frågor från de 150 medlemmarna i klubben.

– Jag trodde nog att det skulle komma en storm av frågor, att folk var oroliga. Att det inte blivit så beror nog på all information som arbetsgivaren gått ut med, säger han.

Text: Torbjörn Tenfält

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.