Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.