Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert? Så gör du karriär

Är du introvert och hatar branschmingel? Det finns andra sätt att göra karriär. Så här blir din lågmälda person till en fördel tipsar experten Linus Jonkman.
– Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.
Elisabeth Brising Publicerad
Linus Jonkman
En introvert personlighet är en styrka i karriären om du lär känna dig själv och accepterar hur du fungerar. Det hävdar författaren Linus Jonkman, expert i ämnet. Foto: Johan Lilja

Gillar du att jobba ifred, vantrivs på mingel och blir helt utmattad vid tanken på att umgås en vecka med ytligt bekanta. Då kan du vara en introvert person. 

Du får energi av avskildhet och inte av social interaktion, förklarar Linus Jonkman, föreläsare, författare och expert på ämnet. 

Hur extrovert eller introvert du är mäts i det kända personlighetstestet Big Five

Vi har alla behov av sociala relationer och av att stänga en dörr om oss, men i olika grad, förklarar Linus Jonkman

Introverta är inte blyga

Linus Jonkman
Linus Jonkman Foto: Anders Hansson

En vanlig fördom är att introverta är blyga. Men det är faktiskt vanligare att vara extrovert och blyg, än introvert och blyg enligt Linus Jonkman. 

För introverta kan jobbsökande, nätverkande och anställningsintervjuer ändå bli socialt krävande. Men en fördel vid rekrytering är att en lågmäld person troligen kommer svara mer sakligt på intervjufrågor än någon som undviker tystnader och bara babblar på. 

Introverta gör ofta ett förarbete innan de levererar ett svar, säger Linus Jonkman. 

Många lär sig också spela en social yrkesroll, eftersom intresset för arbetet klår det tillbakadragna draget. 

Om man har en uppgift man känner starkt engagemang för kan man gå långt ur sin komfortzon för att lösa den, säger Linus Jonkman. 

Men det finns en risk att det känns ihåligt med tiden varnar experten.

Fördelar: Uthållighet och litet bekräftelsebehov

För att jobbet ska funka är det viktigt att förstå sin introversion och se den som en styrka. Introverta är ofta uthålliga och behöver inte så mycket bekräftelse av andra, vilket gör personen mer självförsörjande på energi. 

De flesta introverta är också bra på att interagera med andra i jobbsituationer, kan lyssna, se hur andra mår, ställa frågor och reflektera. Däremot ogillar introverta snabba beslut, kallprat och spontana infall. 

Kan man få bra jobb utan ett stort socialt nätverk?

För 20 år sedan var man mer vingklippt. Nu har vi möjlighet att hitta våra likasinnade digitalt. Man kan sitta själv ett halvår och programmera och sedan släppa något. 

Branschmingel – ska introverta skippa det?

Känner man sig hemskt akward finns ingen idé att dyka upp på ett affärsmingel om du ändå inte kommer komma till din rätt. Spara din energi till de sammanhang du gillar att befinna dig i där det finns något du tycker är intressant. 

Hur kan man nätverka som introvert på sociala medier som Linkedin?

Man kanske har ett ämne man skriver om som man är väldigt intresserad av, snarare än skriver om sig själv. Introverta känner sig ofta mer genuina i text eftersom vi då sänder ett budskap vi fått reflektera över. 

Är du en introvert vinner du andras förtroende över tid även om en extrovert kan framstå som mer färgstark och tvärsäker från början. Kom ihåg att berätta om det du kan och bidrar med tipsar experten. Tänk inte att ditt cv eller dina leveranser talar för sig själva. 

Olika reaktioner i hjärnan på dopamin

Som introvert kan du behöva värna din energi i en social miljö så att hjärnan inte blir uttröttad i onödan. Det finns en skillnad i hur vi reagerar på sociala stimuli och utsöndringen av signalsubstansen dopamin mellan väldigt extroverta och introverta.

Introverta har en lägre tolerans för dopamin. Vid en för hög nivå blir personen överstimulerad och trött, säger Linus Jonkman.

Därför kan de också jobba med ett uthålligt fokus på samma uppgift länge, utan att bli uttråkade. Gruppen hämtar också mer lycka i stillhet än från social bekräftelse. 

Nörden har fått revansch

Trots att vi lever i en extremt snabb och utåtriktad tid med sociala medier tycker Linus Jonkman att introversion fått en nyrenässans. 

Kanske är det en motreaktion till det turbulenta arbetslivet och ett ökat behov för reflektion. När konjunkturen går ner blir det också mer inne att vara försiktig.

När han googlade på extrovert och social för femton år sedan hamnade han på platsannonser. På sökordet introvert kom mest nyheter om ensamma seriemördare. 

Nu har något hänt. Introverta tar plats som hjältar i tv-serier, datanördar täljer guld och företag vill ha analytiska anställda, även om de inte ser andra i ögonen eller hejar. 

Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.