Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev uppsagda utan förhandling – Unionen stämmer

Personalmötet chockades av ledningens besked: verksamheten läggs ner.
Arbetsgivaren bröt mot lagen när de inte förhandlade nedläggningen med facket innan beslutet togs. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Arbetsdomstolens fasad samt en laboratorietekniker som gör en analys av prover. .
Analysföretaget ALS Scandinavia borde ha förhandlat med facket innan de informerade personalen om att kontoret i västerbottniska Malå skulle läggas ner. Det menar Unionen som kräver arbetsgivaren på 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Foto: Ola Rennstam/TT

Det var i mars förra året som samtliga medarbetare på analysföretaget ALS Scandinavias kontor i Malå kallades till ett informationsmöte. Platschefen informerade då om att bolaget beslutat att lägga ner verksamheten på grund av bristande lönsamhet och att lokalerna redan sagts upp. 

− Beskedet om nedläggningen kom som en total kalldusch för oss, jag fick panik när ledningen berättade om det, säger en av medarbetarna, som vill vara anonym, till Kollega, 

Den lokala Unionenklubben blev lika tagen på sängen som medarbetarna - företaget hade nämligen valt att inte förhandla nedläggningsbeslutet  med facket. Företagets agerande är ett solklart brott mot mbl, medbestämmandelagen, menar Unionen.

− En nedläggning av verksamhet är tveklöst en sådan fråga som en arbetsgivare måste förhandla. Lagen är glasklar på den punkten: förhandlingen med facket ska ske innan beslutet fattas, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Erbjöds jobb 16 mil bort

Först en månad efter informationsmötet begärde företaget förhandling med fackklubben. Då framgick det att samtliga 15 medarbetare skulle erbjudas tjänster på Piteåkontoret, 16 mil bort.  De som inte tackade ja blev uppsagda på grund av arbetsbrist.

− Alla har familj och hus här i Malå och få har möjlighet att rycka upp allt och fara iväg till Piteå. Företaget har skött det här förjävligt rent ut sagt, säger den tidigare anställde.

Enligt Unionen hade bolagets globala ledning fattat beslutet om nedläggningen av Malåenheten redan i mars.

− Det är bakvänt och inte så här det ska gå till. Det är viktigt att fackklubben involveras i de här frågorna. Om beslutet redan är fattat finns det egentligen inte något att förhandla om, konstaterar Sverker Wickberg.

Unionen har nu stämt ALS Scandinavia i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl. Att Unionen driver vidare ärendet gläder den tidigare medarbetaren:

− Det känns jättebra att Unionen visar att även stora utländska företag måste följa svenska lagar. Kanske kommer ALS inte göra om det här misstaget fler gånger.

Fotnot: ALS Scandinavia har avböjt att kommentera tvisten.

ALS Scandinavia AB

Dotterbolag till den globala koncernen ALS (Australian Laboratory Services) som har mer än 13 000 anställda i över 60 länder. Bolaget gör laboriatorieanalyser inom bland annat miljö, geoteknik, livsmedel, läkemedel, elektronik. Vid laboratoriet i Malå arbetade tidigare 15 personer.

Detta är mbl - medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.