Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 nya lagar och regler 2025 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2025 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att hålla koll på. Bland annat gällande a-kassa, tjänstepension och arbetsmiljö.
Lina Björk Publicerad
En ordförandeklubba och årtalet 2025
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2025. Foto: TT/Shutterstock

År 2025 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

För dig som tar bilen till jobbet

Den så kallade ”malus”-skatten, alltså en skatt för bilar med höga utsläpp justeras för att gynna miljövänligare alternativ. Bland annat kommer etanolbilar nu att betala samma malus som bensinbilar. Husbilsägare får dock malus-skatten helt borttagen.  

A-kassan baseras på inkomst

Till skillnad från i dag då a-kassan baseras på hur länge du har arbetat, kommer ersättningen enbart baseras på din inkomst från och med 1 oktober 2025. Det kommer att innebära mindre uppgifter från arbetsgivaren och att arbetslösa inte behöver lägga lika mycket tid på att få fram dem. Även taket för den högsta ersättningen höjs och blir 34 000 kronor i månadslön i tolv månader, i stället för det tidigare taket på 33 000 kronor. 

Förslaget påverkar två grupper mest: Långtidsarbetslösa får med de nya reglerna sin ersättning minskad snabbare än i dag. Däremot kommer en tydlig förbättring för dem som inte haft rätt till a-kassa alls eftersom de inte arbetat tillräckligt mycket. De kommer att få möjlighet till ersättning om de har haft 11 000 kronor i inkomst i fyra månader. 

Möjlighet att pausa tjänstepensionen

Från och med 1 januari 2025 blir det möjligt att göra en paus i utbetalningen av tjänstepension. Det vanligaste skälet att vilja pausa sina tjänstepensionsutbetalningar är att man börjat arbeta igen. Om du tar ut både lön och pension samtidigt riskerar den sammanlagda inkomsten att bli så hög att du behöver betala en högre, statlig skatt. Genom att pausa pensionsutbetalningarna jämnar du ut inkomsten över tid vilket kan ge lägre skatt, och dessutom blir pensionsutbetalningarna lite högre när de aktiveras igen. 

Nya arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket har gjort den största förändringen på arbetsmiljöregelområdet på 40 år, nämligen ändrat i strukturen för föreskrifterna. Regler och krav för bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och utformning av arbetsplatser och arbetsanpassning är oförändrade. Däremot har föreskrifterna kring hot och våld fått ett eget kapitel. 

Bemanningsanställda ska erbjudas tillsvidareanställning

Den nya uthyrningslagen innebär att du som hyrs in från ett bemanningsföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning i kundföretaget, eller två månadslöner, om du jobbat mer än två år under en period av 36 månader. Om du väljer att tacka nej till erbjudandet fortsätter anställningen som vanligt. 

Hårdare kontroll av lönegarantin vid konkurser

Lönegaranti är ett skydd för dig när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du inte får ut din lön. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få. Den statliga lönegarantin har dock varit utsatt för bedrägerier, med stora belopp under åren. Regeringen har därför beslutat att den myndighet som betalar ut pengarna, snabbt ska kontrollera uppgifterna om lönegaranti mot Skatteverkets databaser innan garantibeloppet betalas ut. Skatteverket ska också få mandat att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Skattesänkningar för anställda och pensionärer

Från och med 2025 förstärks jobbskatteavdraget, alltså skatten på arbete vilket betyder att de flesta som arbetar kommer få lite mer pengar i plånboken. Även pensionärer får ta del av skattesänkningar som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. 

Källa: Unionen, Regeringskansliet, Transportstyrelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.