Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group