Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre.