Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fyra personer vid ett arbetsmöte där två personer diskuterar medan två andra lyssnar.
Besvärliga kollegor sticker ut i forskarnas kartläggning av problematiska relationer. Ju fler "bråkstakar" deltagarna hade omkring sig, desto snabbare gick det biologiska åldrandet. Foto: Colourbox

Du har säkert misstänkt att din jobbiga kollega eller din vrånga chef är orsaken till dina bekymmersrynkor och ditt i förtid grånande hår. Nu har amerikanska forskare visat att det finns ett tydligt samband mellan hemska relationer och hastigare åldrande.

Drygt 2 600 vuxna amerikaner fick i en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), svara på frågor om hälsa, livssituation och sociala relationer. De fick ange vilka personer de haft kontakt med under det senaste halvåret och om någon av dessa hade gjort livet surt för dem.

Därefter togs salivprover som bland annat gav svar på hur gammal kroppen var rent biologiskt och hur snabbt den åldrades. Efter att ha räknat bort vissa faktorer som också kan påverka åldrandet (rökning, trauman, civilstånd, utbildning med mera) fann forskarna att varje bråkstake i den närmaste umgängeskretsen ökade takten i det biologiska åldrandet med 1,5 procent.

Långvarig stress påskyndar åldrande

Deltagare som omgavs av en eller flera bråkstakar var i snitt nio månader biologiskt äldre än sina likar med odramatiska relationer. Orsaken är långvarig stress. Jobbiga relationer kan aktivera kroppens stressystem under lång tid, vilket i sin tur kan bidra till inflammation och biologiska förändringar som påskyndar åldrandet, förklarar forskarna.

Forskarna garderar sig dock med brasklappen att studien, trots det tydliga sambandet mellan åldrande och kämpiga relationer, inte kan bevisa att bråkstakar de facto får människor att åldras snabbare, även om resultaten pekar i den riktningen.

Kollegorna sticker ut som mest besvärliga

Arbetskamrater toppade listan över problematiska relationer. Drygt var tionde kollega klassades som besvärlig, jämfört med bara strax över tre procent av vännerna. Enligt forskarna leder relationer där människor inte utan vidare kan välja bort kontakten oftare till påfrestningar.

Det går förvisso att välja bort trubbelmakarna på jobbet genom att säga upp sig. Men eftersom stökiga kollegor i sig inte utgör ett undantag från att bli avstängd från a-kassan får du troligen räkna med en karenstid på ytterligare 45 dagar innan du får a-kassa, om du inte kan styrka med ett läkarintyg att dina jobbiga kollegor är hälsofarliga.

Besvärliga relationer i siffror

2 600 deltagare ingick i studien.

9 månader äldre var personer med problematiska relationer i genomsnitt biologiskt.

1,5 procent snabbare biologiskt åldrande kopplades till varje besvärlig relation.

Kollegor toppade listan över relationer som uppfattades som problematiska.

Du kan läsa hela studien här.