Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

5 sätt att minska oro

Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep.
Petra Rendik Publicerad
Man sitter med huvudet i händerna
Vissa problem går inte att lösa på sekunden. Försök att frikoppla dig från orostankarna så att du får distans till dem, tipsar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund. Foto: Shutterstock

Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Tove Wahlund, Erik Andersson
Foto: Eva Lindblad

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.


Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Så hanterar du oro

1: Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

Har jag bokat mötesrum till i morgon? Packade jag verkligen ner barnens gympakläder? Orostankar kan vara något bra eftersom de påminner oss om att vidta förebyggande åtgärder. Du dubbelkollar till exempel barnens ryggsäckar innan de går till skolan. Den hjälpsamma oron får oss att lösa problem eller förbereder för kommande svårigheter. Ohjälpsam oro funkar tvärtom. Tankarna fastnar som segt klister i hjärnan. Tänk om …

Klarar jag det här? Det viktigaste steget för att oroa sig smartare är att lära dig skilja mellan dessa. För dagbok där du kan skriva ner vad orostankarna handlar om och vad du gör när du börjar oroa dig.

2: Lös det som går att lösa

Sådant som du faktiskt kan lösa. Erik Andersson och Tove Wahllund kallar dessa ”lösbara orostankar”. Gallra ut problem som går att åtgärda. Skriv upp några förslag på lösningar som du kommer på och testa dig fram. Vissa problem fixar du snabbt, annat kan ta tid och det är helt okej.

3: Kontrollera lagom

Att tvångsmässigt kolla mejlen eller din kalender fungerar i stunden, men oron kommer nästan alltid tillbaka och ökar ofta bara på oron. Glesa ut de ohjälpsamma kontrollerna eller gör dem på bestämda tider. Läs mejlen två gånger om dagen eller skjut upp det ett tag.

4: Hantera det du inte kan lösa

Vissa problem som skapar oro kan vara olösliga, i alla fall för stunden. Öva på att frikoppla orostankarna, så du får distans till dem. Orostankar är just tankar, inte en absolut sanning. Tankar ska komma och gå, och inte fastna. Testa flygledarövningen: Sätt en timer på fem minuter.

Lägg all uppmärksamhet på orostankarna genom att agera som en flygledare över dem. Skatta hur mycket orostankarna besvärade dig när du lade mycket uppmärksamhet på dem. Sätt timern igen på fem minuter och låt tankarna flöda fritt utan att lägga fokus på dem. Var uppmärksam på andra intryck i omgivningen.

Gör en ny skattning.

5: Konkurrera ut oron

Gör något som leder dig till ett annat fokus än orostankarna. Ring en kompis, läs en bok, titta på en tv-serie, fika med kollegorna, promenera eller träna. Kom ihåg att aktiviteterna behöver göras på ett sätt i din vardag som konkurrerar ut oron.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad 26 november 2025, kl 09:15
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB.