Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var barnflicka till chefens barn – tvingades till uppsägning

Kvinnan skulle jobba halvtid på kontoret och halvtid med chefens barn. Men när hon ifrågasatte arbetstiderna tvingades hon att sluta under hot.
Lina Björk Publicerad
Efter att ha arbetat som både assistent och barnflicka åt chefens barn, tvingades kvinnan säga upp sig själv under hot. Unionen stämmer nu företaget för brott mot semesterlagen.
Kvinnan anställdes som office manager men tvingades sluta under hot när hon ifrågasatte arbetstiderna. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. Foto: Colourbox.

Kvinnan anställdes som office manager hösten 2023. Tjänsten innebar dels att hon skulle vara assistent på kontoret, dels vara barnflicka åt chefens tre barn, som bodde hos honom varannan vecka. 

Till en början fördelades timmarna jämt mellan kontoret och chefens hem, men snart fanns det mindre att göra på kontoret och kvinnan tog enbart hand om chefens barn varannan vecka. Hon gav dem mat, skjutsade dem till träningar, packade deras väskor och många kvällar nattade hon dem. De kvällar hon inte kunde stanna sent svarade mannen enligt Unionens stämningsansökan att ”hon fick skylla sig själv om hon inte fick ihop till sin lön”.

Sade upp sig själv under hot

När hon bad sin chef om att få jobba fler timmar på kontoret svarade han nej, men föreslog att hon kunde börja jobba helger hos honom de veckor han hade barnen. Hon tackade ja, men under våren kände hon att arbetsbördan blev för tung och hänvisade till sitt anställningsavtal där det framgick att hennes arbetstider var måndag till fredag mellan 08.00 och 17.00. Efter en diskussion om arbetstiderna sade kvinnan att hon ville sluta, men ville först ringa Unionen, vilket hon inte fick. Hon bad sedan om en uppsägningstid så att mannen kunde hitta en bra ersättare till barnen, som hon fäst sig vid. 

Det fick hon inte. I stället bad mannen henne att skicka ett mejl till honom där hon skrev att hon sade upp sig själv med omedelbar verkan. Hon upplevde situationen som hotfull och vågade inte annat än att lyda.  
Nu stämmer Unionen stockholmsföretaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.