Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var barnflicka till chefens barn – tvingades till uppsägning

Kvinnan skulle jobba halvtid på kontoret och halvtid med chefens barn. Men när hon ifrågasatte arbetstiderna tvingades hon att sluta under hot.
Lina Björk Publicerad
Efter att ha arbetat som både assistent och barnflicka åt chefens barn, tvingades kvinnan säga upp sig själv under hot. Unionen stämmer nu företaget för brott mot semesterlagen.
Kvinnan anställdes som office manager men tvingades sluta under hot när hon ifrågasatte arbetstiderna. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. Foto: Colourbox.

Kvinnan anställdes som office manager hösten 2023. Tjänsten innebar dels att hon skulle vara assistent på kontoret, dels vara barnflicka åt chefens tre barn, som bodde hos honom varannan vecka. 

Till en början fördelades timmarna jämt mellan kontoret och chefens hem, men snart fanns det mindre att göra på kontoret och kvinnan tog enbart hand om chefens barn varannan vecka. Hon gav dem mat, skjutsade dem till träningar, packade deras väskor och många kvällar nattade hon dem. De kvällar hon inte kunde stanna sent svarade mannen enligt Unionens stämningsansökan att ”hon fick skylla sig själv om hon inte fick ihop till sin lön”.

Sade upp sig själv under hot

När hon bad sin chef om att få jobba fler timmar på kontoret svarade han nej, men föreslog att hon kunde börja jobba helger hos honom de veckor han hade barnen. Hon tackade ja, men under våren kände hon att arbetsbördan blev för tung och hänvisade till sitt anställningsavtal där det framgick att hennes arbetstider var måndag till fredag mellan 08.00 och 17.00. Efter en diskussion om arbetstiderna sade kvinnan att hon ville sluta, men ville först ringa Unionen, vilket hon inte fick. Hon bad sedan om en uppsägningstid så att mannen kunde hitta en bra ersättare till barnen, som hon fäst sig vid. 

Det fick hon inte. I stället bad mannen henne att skicka ett mejl till honom där hon skrev att hon sade upp sig själv med omedelbar verkan. Hon upplevde situationen som hotfull och vågade inte annat än att lyda.  
Nu stämmer Unionen stockholmsföretaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten