Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Artikeln uppdaterad 2024-09-19.
Siri hade en provanställning som receptionist på en advokatbyrå i Stockholm och stortrivdes med sitt jobb. Som på många advokatbyråer fanns en kultur där medarbetarna förväntades jobba långa dagar, inte enbart juristerna utan även den administrativa personalen.
Det var ofta högt tempo och hon jobbade ofta övertid, ibland så långa pass som 12 timmar. Enligt Siri fick hon enbart fått positiv feedback från chefer och kollegor under de första månaderna på arbetsplatsen. Därför kom det som en total kalldusch när hon på ett utvecklingssamtal plötsligt fick skarp kritik för sin arbetsinsats.
– Det var chockartat. Mina chefer sade att jag inte tagit mitt jobb på tillräckligt stort allvar och inte arbetat övertid i den utsträckning som förväntades. De malde på om hur dålig jag var och efteråt var jag helt förstörd och bröt ihop, berättar hon.
Perioden efteråt gjorde Siri allt hon kunde för att visa att hon tagit till sig av ledningens synpunkter. Men efter två månader kom nästa smäll. Då meddelade advokatbyråns chefer att de skulle avsluta Siris provanställning i förtid eftersom de inte sett några förbättringar sedan utvecklingssamtalet. Det bestämdes dock att hon skulle få jobba kvar ytterligare sex veckor för att hinna hitta ett nytt jobb. Men så skulle det inte bli.
I slutet av mars skulle Siri åka hem till sin familj i Norrland över helgen och behövde gå från jobbet en timma tidigare, vilket hon också fick tillåtelse att göra av sin chef. Men måndagen därpå blev hon inkallad till sina chefer och instruerades att plocka ihop sina saker.
– De sa att jag skulle lämna arbetsplatsen omedelbart för att jag hade varit respektlös, otrevlig och arbetsvägrat eftersom jag gått en timma tidigare. Plötsligt låtsades min chef inte om att hon faktiskt gett mig tillåtelse. Sen ledde cheferna ut mig hela vägen till entrén som att jag gjort något brottsligt. Efteråt blev jag sängliggande en hel vecka med panikångest och kunde varken äta eller sova, säger hon.
Unionen har nu stämt advokatbyrån för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg, vilket man inte gjort, enligt Unionen.
– Det är inte orsaken till varför hon fick sluta som ska prövas här, utan att arbetsgivaren inte har följt regeln om att varsla två veckor i förväg. Det är den enda regel som arbetsgivare har att förhålla sig till när det gäller provanställningar – och genom att man struntade i överenskommelsen om en slags uppsägningstid och lät henne gå på dagen så har man brutit mot den regeln. Vi anser att det är viktigt att slå vakt om det lilla skydd som provanställda har, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som har hand om Siris ärende.
Borde en advokatbyrå inte kunna lagstiftningen?
– Jo, det kan man tycka, det är väldigt klantigt hanterat av deras HR-avdelning. Hade de bara rådgjort med sina advokater på byrån hade detta kanske inte hänt.
Under förhandlingar med Unionen har advokatfirman hävdat att skyldigheten att varsla uppfylldes i samband med att man informerade om att provanställningen inte skulle övergå till en tillsvidareanställning. Unionen menar att det argumentet inte håller i och med den nya överenskommelsen man sedan ingick.
Siri har nu ett nytt jobb men behandlingen på advokatbyrån har satt spår som fortfarande sitter kvar.
– Nu har jag en jättefin chef, men varje gång hon ber om att få byta några ord får jag hjärtklappning och börjar skaka. Jag är livrädd att göra minsta lilla fel. Jag hoppas att jag kan få upprättelse för det jag varit med om, säger hon.
Fotnot: Siri heter egentligen något annat. Kollega söker advokatbyrån för en kommentar.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen