Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade inte över tillräckligt – förlorade jobbet

Chefen på en advokatbyrå ansåg att företagets receptionist inte arbetade tillräckligt mycket övertid och avbröt hennes provanställning i förtid. Klantigt hanterat, anser Unionen som nu stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Unionen stämmer advokatbyrå för brott mot las. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid.
Unionen stämmer advokatbyrå. En receptionist på en advokatbyrå i Stockholm fick sin provanställning avslutad i förtid efter att ha anklagats för att inte arbeta tillräckligt mycket övertid. Unionen menar att företaget bröt mot lagen om anställningsskydd, las, och har nu stämt företaget. Foto: Colourbox.

Artikeln uppdaterad 2024-09-19.

Siri hade en provanställning som receptionist på en advokatbyrå i Stockholm och stortrivdes med sitt jobb. Som på många advokatbyråer fanns en kultur där medarbetarna förväntades jobba långa dagar, inte enbart juristerna utan även den administrativa personalen. 
Det var ofta högt tempo och hon jobbade ofta övertid, ibland så långa pass som 12 timmar. Enligt Siri fick hon enbart fått positiv feedback från chefer och kollegor under de första månaderna på arbetsplatsen. Därför kom det som en total kalldusch när hon på ett utvecklingssamtal plötsligt fick skarp kritik för sin arbetsinsats.

 – Det var chockartat. Mina chefer sade att jag inte tagit mitt jobb på tillräckligt stort allvar och inte arbetat övertid i den utsträckning som förväntades. De malde på om hur dålig jag var och efteråt var jag helt förstörd och bröt ihop, berättar hon.

Anklagades för arbetsvägran

Perioden efteråt gjorde Siri allt hon kunde för att visa att hon tagit till sig av ledningens synpunkter. Men efter två månader kom nästa smäll. Då meddelade advokatbyråns chefer att de skulle avsluta Siris provanställning i förtid eftersom de inte sett några förbättringar sedan utvecklingssamtalet. Det bestämdes dock att hon skulle få jobba kvar ytterligare sex veckor för att hinna hitta ett nytt jobb. Men så skulle det inte bli.

I slutet av mars skulle Siri åka hem till sin familj i Norrland över helgen och behövde gå från jobbet en timma tidigare, vilket hon också fick tillåtelse att göra av sin chef. Men måndagen därpå blev hon inkallad till sina chefer och instruerades att plocka ihop sina saker.

 – De sa att jag skulle lämna arbetsplatsen omedelbart för att jag hade varit respektlös, otrevlig och arbetsvägrat eftersom jag gått en timma tidigare. Plötsligt låtsades min chef inte om att hon faktiskt gett mig tillåtelse. Sen ledde cheferna ut mig hela vägen till entrén som att jag gjort något brottsligt. Efteråt blev jag sängliggande en hel vecka med panikångest och kunde varken äta eller sova, säger hon.

Unionen: "Advokatbyrån bröt mot lagen"

Unionen har nu stämt advokatbyrån för brott mot lagen om anställningsskydd, las. Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg, vilket man inte gjort, enligt Unionen.

 – Det är inte orsaken till varför hon fick sluta som ska prövas här, utan att arbetsgivaren inte har följt regeln om att varsla två veckor i förväg. Det är den enda regel som arbetsgivare har att förhålla sig till när det gäller provanställningar – och genom att man struntade i överenskommelsen om en slags uppsägningstid och lät henne gå på dagen så har man brutit mot den regeln. Vi anser att det är viktigt att slå vakt om det lilla skydd som provanställda har, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som har hand om Siris ärende.

Borde en advokatbyrå inte kunna lagstiftningen?
– Jo, det kan man tycka, det är väldigt klantigt hanterat av deras HR-avdelning. Hade de bara rådgjort med sina advokater på byrån hade detta kanske inte hänt.

Under förhandlingar med Unionen har advokatfirman hävdat att skyldigheten att varsla uppfylldes i samband med att man informerade om att provanställningen inte skulle övergå till en tillsvidareanställning. Unionen menar att det argumentet inte håller i och med den nya överenskommelsen man sedan ingick.

"Fortfarande livrädd att göra fel"

Siri har nu ett nytt jobb men behandlingen på advokatbyrån har satt spår som fortfarande sitter kvar. 

 – Nu har jag en jättefin chef, men varje gång hon ber om att få byta några ord får jag hjärtklappning och börjar skaka. Jag är livrädd att göra minsta lilla fel. Jag hoppas att jag kan få upprättelse för det jag varit med om, säger hon.

Fotnot: Siri heter egentligen något annat. Kollega söker advokatbyrån för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.