Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Hur står sig din lön?
39 900 kronor. Så mycket är den genomsnittliga månadslönen i Sverige. Allra bäst betalt har tjänstemän i privat sektor som tjänar 10 000 kronor mer än riksgenomsnittet.
Män tjänar mer än kvinnor. Det är sanning som slås fast år efter år och som till viss del kan förklaras med att män och kvinnor är verksamma i olika branscher med olika lönelägen. Men det finns också oförklarliga löneskillnader mellan könen - och dessa tycks bestå. Sett över hela den svenska arbetsmarknaden tjänar män 4 200 kronor mer i genomsnitt än kvinnor, enligt Medlingsinstitutets årliga lönestatistik för 2023.
Om man enbart tittar på tjänstemän i privat sektor var löneskillnaderna mellan könen ännu större. Männen hade i genomsnitt en inkomst på 53 400 kronor, 8 000 mer än de kvinnliga tjänstemännen.
Unionens lönestatistik för 2023 visar en liknande bild. Medellönen för yrkesverksamma medlemmar var 46 600 kronor. Männen hade en genomsnittslön på 49 700 och kvinnorna 46 600.
Medlingsinstitutets statistik visar också på en markant skillnad mellan arbetare och tjänstemän inom privat sektor, närmare 18 000 kronor skiljer genomsnittslönerna för de båda grupperna.
Genomsnittslöner 2023
Hela arbetsmarknaden:
Totalt: 39 900 Kvinnor: 37 800 Män: 42 000
Privat sektor - tjänstemän:
Totalt: 49 800 Kvinnor: 45 400 Män: 53 400
Privat sektor - arbetare:
Totalt: 32 100 Kvinnor: 29 800 Män: 33 300
Fotnot: Månadslönerna i statistiken är uppräknade till heltid. Det ingår även olika typer av lönetillägg som exempelvis chefstillägg och ob.
Källa: Medlingsinstitutet
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
