Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Första dagen efter semestern och det ligger 2082 olästa mejl i inkorgen. Frånvarobesked och spamfilter i all ära, mejlen hamnar i inkorgen likt förbannat. Att slänga samtliga olästa i papperskorgen är ett alternativ för den som kan blockera den där gnagande känslan av att det kan dölja sig viktig information i horden av erbjudande om stekpannor med non-stick beläggning och rabatt på sololja.
Andra går in och smygläser mejl under semestern eftersom de inte vill ägna hela första arbetsdagen efter semestern åt att rensa mejl.
Att få en massa ovidkommande mejl är dock inte det som stör anställda i Sverige mest vad gäller e-posthanteringen, enligt Kantar Sifos webbundersökning. Nio av tio personer som deltagit i undersökningen erkänner att de retar sig på mejl de får, och störst källa till irritation är hur mejlen skrivs – stavfel och kackig grammatik sätter känslor i svall hos 59 procent av de tillfrågade.
Sena svar kommer på god andraplats, tätt följt av otyget att skriva med VERSALER, enligt undersökningen som beställts av webbhotellet Strato. Webbhotellet uppmanar anställda att skippa versalerna och föreslår dessutom att man alltid ska inleda med hälsningsfrasen ”Hej Anders”. (En kvalificerad gissning är dock att just den hälsningsfrasen lär irritera majoriteten av alla som inte heter Anders).
Som avslutningsfras bör man, enligt Strato skriva, Med vänlig hälsning eller Vänliga hälsningar och undvika förkortningen Mvh.
För att undvika ytterligare stresspåslag hos dem du skriver till bör du också vara stringent och hålla dig till ämnet. Texttunga mejl stör nämligen en dryg tredjedel av mottagarna. Otydliga ämnesrader retar gallfeber på nästan lika många, enligt undersökningen.
Även om du anser att du behärskar konsten att skriva perfekta och harmlösa mejl som knappast kan väcka negativa känslor hos någon, så kan du ha i åtanke att sju av tio tycker att det är svårt att formulera sig i mejl. Dessutom är det omöjligt att vara alla mottagare till lags. En femtedel av de tillfrågade hakar till exempel upp sig på alltför kamratliga tilltal samtidigt som nästan lika många kan gå i gång på motsatsen – för formellt tilltal.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket