Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstest skrämmer bort jobbsökare”

Är den som är bäst i test verkligen bäst lämpad för jobbet? Rekryteringsexperten Lotta Vikström hävdar att personlighetstester snarare skrämmer bort lämpliga kandidater och förstärker orättvisor på arbetsmarknaden.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan vara missvisande och skrämma bort toppkandidater. Det menar rekryteringsexperten Lotta Vikström.
Personlighetstest vid rekrytering - ett smart sätt att anställa exakt rätt person? Tvärtom, enligt rekryteraren Lotta Vikström. Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater och öka orättvisor på arbetsmarknaden. Foto: Colourbox.

Lotta Vikström som jobbar både med rekrytering och arbetsmiljö, gillar att röra om i grytan och nyligen orsakade ett av hennes inlägg på Linkedin en debatt kring personlighetstester. 

Personlighetstester är en vattendelare i rekryteringsbranschen, vi vet att testerna är på framfart och de kommer att bli fler och fler, säger Lotta Vikström. 

Hon hör till dem som är kritisk till personlighetstester. Ett av de främsta skälen till hennes skepsis är att hon upplever att det hindrar lämpliga kandidater från att söka utlysta jobb. 

Tyvärr är det många som undviker att söka jobb där det krävs tester. Man vill inte hamna i en stressig situation där man riskerar att bli sågad igen och känner sig värdelös och bortvald. Många får dessutom ingen återkoppling efter testet. 

Personlighetstester kan vara missvisande

Lotta Vikström.
Lotta Vikström.

Även om man får återkoppling, kan testresultatet sätta myror i huvudet på den som skrivit det. Lotta Vikström sökte själv ett jobb där arbetsgivaren krävde test och fick veta att hon, enligt testet, var väldigt introvert och hade svårt att fatta egna beslut. 

Det är rent missvisande och så långt ifrån hur jag är som person som möjligt. Däremot vet jag att jag var lite tankspridd när jag gjorde testet, eftersom min far var sjuk och det kan ha påverkat resultatet. När livet kommer emellan har man ingen chans mot ett test, säger Lotta Vikström.

Det går naturligtvis att öva upp sig på att göra tester och räkna ut vad man ska svara för att få ett bra resultat. Det finns oftast inte heller något hinder att låta någon annan göra testet i ens ställe. 

Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater

Lotta Vikström påpekar också att rekryteringstesterna, i synnerhet de man ska besvara inom en viss tid, inte är anpassade efter folk med funktionsvariationer eller kandidater som inte har svenska som första språk.

Det kan vara otroligt värdefulla kompetenser som arbetsgivaren går miste om. Det är sjukt att vissa inte kan komma in på arbetsmarknaden på grund av att testerna sätter käppar i hjulen för dem. Syftet med tester är ju att rekryteringen ska vara fördomsfri. Men nu har vi haft tester ett tag och inte sett någon skillnad – tvärtom har diskrimineringen ökat. 

Anledningen till att testerna är så populära trots sina uppenbara brister, tror Lotta Vikström beror på att de fungerar som någon slags sorteringstratt som snabbt och smidigt sållar bort kandidater. Det traditionella sättet att genomföra jobbintervjuer med flera kandidater kostar mer i tid och pengar, men blir ofta billigare för arbetsgivaren i slutänden. 

Jag är förvånad över att inte fler arbetsgivare reagerar på testerna, trots att de inte hittar rätt kompetens, att det fortfarande förekommer så många felrekryteringar och att problem med jämställdhet och mångfald ökar, säger Lotta Vikström. 

Det är inte så att det saknas kompetens. Däremot finns det ovilja, eller kanske lathet, att ta reda på var kompetensen finns. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.