Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyssna på den anställde vid sjukdomsbesked

Människor hanterar sjukdomsbesked på olika sätt. Viktigast är att fråga hur personen själv vill ha det på arbetsplatsen, anser Helena Torsler Andersson, som jobbat med Cancerfondens stödlinje.
Lina Björk Publicerad
En hand läggs på en annan. Till vänster Helena Torsler
Som arbetskamrat är det viktigt att inte undvika personen som blivit sjuk. Om du inte vet vad du ska säga, berätta hellre det än att dra dig undan. Foto: Shutterstock/Cancerfonden

Sjuksköterskan Helena Torsler Andersson har lång erfarenhet av att stötta sjuka. I dag är hon sakkunnig i onkologi och jobbar bland annat med att samordna patienter och närstående som vill dela sina erfarenheter. Tidigare svarade hon även på frågor i Cancerfondens telefonlinje. Där mötte hon anställda som blev både bra och illa behandlade under tiden de genomgick en behandling. Men för dem som upplevde stöd från sin arbetsgivare fanns en sak gemensamt: kommunikation.

– Det viktigaste är inte att säga rätt saker utan att visa medkänsla och fråga hur den som drabbats vill ha det. Om man inte pratar om saken är det svårt att veta hur ofta man ska höra av sig, om det är okej att prata om det eller om man föredrar att hålla sjukdomsbeskedet för sig själv, säger Helena Torsler Andersson.

Anpassa arbetsuppgifter

Många som drabbas av sjukdom fortsätter att jobba under tiden de får behandling, för att behålla normalitet och yrkesidentitet under en annars stormig tid. Helena Torsler Andersson ser många fördelar med det, men uppmanar också till att fundera på hur arbetsuppgifterna kan anpassas när orken inte räcker till.

- Vid en cancerbehandling kan man till exempel bli väldigt trött, få sämre minne och koncentrationssvårigheter. Dagar då man har dåligt med vita blodkroppar är kroppen mer infektionskänslig och går det att komma överens med arbetsgivaren om att jobba hemma då är det bra.

Hur ska jag stötta en kollega som fått ett sjukdomsbesked? 

– Som kollega är det viktigt att inte undvika en person som fått ett sjukdomsbesked för att det känns olustigt. Säg hellre: ”Jag vet inte vad jag ska säga” och låt kollegan själv få berätta. En del vill prata om sina känslor, andra vill ha arbetsplatsen som frizon och då är det viktigt att respektera det.

Som sjuk kan det också vara bra att vara snäll mot sig själv. Även om du orkar med jobbet ska det finnas energi över till vänner och familj.

– Ställ inte för stora krav att komma tillbaka till den stora orken. Gör upp en plan med prioriteringar om vad som är viktigt och vad som kan prioriteras bort, säger Helena Torsler Andersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.