Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Lönebidraget står still – slår mot funktionsnedsatta

För sjunde året i rad ligger lönebidraget kvar på samma nivå. Sif Bjarnason hade en anställning med lönebidrag. För att ha råd att ha kvar henne ville arbetsgivaren gå ner till 50 procent. Omöjligt för henne. Vid årsskiftet blev hon uppsagd.
Sandra Lund Publicerad 14 januari 2026, kl 06:01
Sif Bjarnason står vid Örebro slott i skymning. Hon ser bestämd ut.
Sif Bjarnason går nu ut i arbetslöshet, eftersom lönebidraget legat still i flera år. Det har gjort det svårt för många arbetsgivare att behålla anställda med funktionsnedsättningar. Foto: Per Knutsson

I sex år har Sif Bjarnason arbetat på Hörselskadades Riksförbunds distrikt i Örebro. Här finns alla anpassningar hon som gravt hörselnedsatt behöver, inga miljöer som bullrar och hörslingor.

Jobbet har fungerat utmärkt. Ändå sades hon upp vid årsskiftet. 

Föreningen kunde bara erbjuda henne en tjänst på 50 procent, från att hon jobbat 75. En deltid som var ofrivillig från början, men som hon kunde leva på. 

Att gå ner till 50 procent skulle innebära en lön på 14 000 kronor före skatt, och väldigt svårt att hitta en ny arbetsplats med liknande anpassningar på resten av tiden.

–  Jag har ingen konflikt med arbetsgivaren. Men ska jag vara glad för 50 procent där jag får svårt att klara livet? Eller sätta ner foten och göra klart för samhället att 50 procent inte går. Det slutade med att jag sades upp.

"Vad vill samhället?"

Hennes anställning var beroende av lönebidrag, det vill säga att staten står för en stor del av lönekostnaden upp till 20 000 kronor för heltid. Ett stöd som finns för att arbetsgivare ska anställa funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga, som en kompensation för de anpassningar som måste göras. 

–  Ofta handlar det ju om ideella föreningar med noll intäkter. Men trots en arbetsgivare som erbjuder alla anpassningar, och trots att den har lönebidrag har man ändå inte har råd. Då är det något som inte stämmer med lönebidraget. Vad vill samhället här?

Taket som arbetsgivaren kan få ligger på 20 000 kronor. Den nivån har legat helt still sedan 2020. 

Som en referens låg medianlönen 2024 på 37 100 kronor, enligt Medlingsinstitutet. 

Fremia: "Inga nya anställs"

Lönebidrag är den näst vanligaste insatsen från Arbetsförmedlingen. Och en av de dyrare för staten. Att nivån inte höjts på år har påverkat organisationer som den Sif Bjarnson jobbade på enormt, anser Fremia som organiserar idéburna arbetsgivare.

Enligt Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig på Fremia, slår det olika beroende på verksamhet. För arbetsintegrerade sociala företag, där många har lönebidrag, har flera fått lägga ner. 

På större arbetsplatser, med få på lönebidrag, har man kanske kunnat behålla dem.

–  Men jag hör ingen som anställer nya. Problemet är att det inte finns några uppräkningar sedan 2020. Samtidigt som vi haft stora kostnadsökningar och knappt har ett kollektivavtal med lön under 20 000 kronor. Det gör att det blir svårare och svårare för arbetsgivare att använda bidraget.

Arbetsförmedlingen: "Stödet har urholkats"

Det syns även i Arbetsförmedlingens statistik. I början av 2020 fanns drygt 70 000 deltagare i lönebidrag. I november förra året cirka 60 000.

I myndighetens budgetunderlag för de kommande åren uttrycks en oro. Att bidraget inte följer löneutveckling och arbetskostnader som ökat med 17 procent sedan 2020 får Arbetsförmedlingen att dra slutsatsen att stödet ”i praktiken urholkats”. 

Myndigheten landar i slutsatsen:

”För den här gruppen anställda finns få alternativ, och arbetslöshet riskerar att bli långvarig och minskar möjligheten till egen försörjning.”

Redan i dag är fler än var femte funktionsnedsatt med nedsatt arbetsförmåga arbetslös, enligt SCB.

"Höj och indexera lönebidraget"

Sif Bjarnson i Örebro hoppas nu på att få en så kallad SIUS på Arbetsförmedlingen. Det är en särskild handläggare och stöd för människor med funktionsnedsättning. Hon är tydlig med vad hon vill av politiken.

–  Vi behöver höja bidragstaket och indexera bidraget så att det följer löneutvecklingen. Att anpassa arbetet är den enkla biten, men att få tag på arbetsgivare som vågar anställa hänger på vad det kostar i rena kronor. Det måste man ta ställning till.

Lönebidrag borta som politiskt mål

Idén är hon inte ensam om. Såväl Fremia som Arbetsförmedlingen vill också se höjning och indexering av lönebidraget.

Patrik Schröder på Fremia hade stort hopp om att något skulle ha hänt till förra årets höstbudget.

–  Vad jag hört anser regeringen att det är ett viktigt och fungerande bidrag. Men det nådd inte hela vägen i budgetförhandlingarna, annat har prioriterats högre.

I regleringsbreven, som är regeringens styrdokument för varje myndighet, uppgav departementet senast 2024 att ett av Arbetsförmedlingens mål att öka antalet deltagare med lönebidrag.

För de senare åren är det borta.

Kollega har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz, och fått en skriftlig kommentar av hans statssekreterare Erik Scheller.

I denna budget har vi valt att prioritera flera andra åtgärder för att förbättra för människor med funktionsnedsättning och anhöriga, till exempel att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att genomföra en utbildning på folkhögskola, tack vare extra anpassningar och resurser, att vi tar bort funkisskatten och utökad rätt till VAB till barn med funktionsnedsättning.”

Fakta lönebidrag:

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.