1. A-kassan

Gå med i en a-kassa om du inte redan har gjort det. Som mest kan du få 26 400 kronor i månaden före skatt.

Efter 300 ersättningsdagar tar dagarna slut. Om du har barn under 18 år kan du få ytterligare 150 dagar.

För att få den maximala ersättningen från a-kassan ska du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du antingen:

• har jobbat minst 60 timmar per månad under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna, eller
• har jobbat minst 40 timmar per månad och totalt 420 timmar under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna.

2. Inkomstförsäkringen

Som medlem i Unionen har du automatiskt en inkomstförsäkring. Med en den får du, tillsammans med a-kassan, ut mellan 70 och 80 procent av din tidigare lön upp till 60 000 kronor i månaden. Ersättningen är skattefri.

Efter 150 ersättningsdagar tar dagarna slut. Med en tilläggsförsäkring kan du få ytterligare 50 dagar.

För att inkomstförsäkringen ska gälla måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du ska ha jobbat minst 80 timmar i månaden de senaste 12 månaderna av de senaste 18 månaderna.

3. Avgångsersättning

Om du har fyllt 40 år och jobbar på ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR kan du få avgångsersättning, AGE, därifrån. Du kan få upp till 70 procent av din tidigare inkomst under 130 dagar. Därefter trappas ersättningen ned.

Om du har en inkomstförsäkring kan du med hjälp av den och AGE få upp till 80 procent av din tidigare inkomst.

Du måste ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Du kan också ha rätt till AGE om din tidsbegränsade anställning har upphört.

Även du som inte är med i en a-kassa kan få AGE.

4. Matkostnaden

En familj med två vuxna och två barn behöver lägga mellan 10 000 och 14 000 kronor i månaden på mat, beroende på hur gamla barnen är. Men det går att minska den utgiften.

• Handla efter säsong. När det är säsong för en frukt eller grönsak ökar utbudet vilket ofta gör den billigare. På vintern finns det till exempel gott om kål och rödbetor. På sommaren ökar utbudet av exempelvis paprika och persikor.
• Storhandla – och gör det när du är mätt. Då minskar risken för att du plockar på dig varor som du egentligen inte behöver.
• Runt 25 procent av hushållens matavfall är matsvinn. Ta hand om resterna, till exempel i form av matlådor till jobbet – så extremt mycket billigare än lunchrestaurangen.
• Var inte rädd för mat som säljs till halvpris för att Bäst-före-datum närmar sig. Skulle den mot förmodan inte uppfylla dina förväntningar har du rätt att returnera och få igen pengarna.

5. Småutgifter

Talesättet ”många bäckar små …” gäller förstås också privatekonomin.

• Skriv upp alla utgifter en månad så får du bättre koll.
• Se över exempelvis försäkringar, prenumerationer, avtal för el, bredband och telefoni. Och hur många film- och musikströmningstjänster har du egentligen?
•  Minska dina transportkostnader, genom att exempelvis göra färre bilresor. Finns det möjlighet att åka med kollektivtrafik? Eller ännu hellre, cykla?
• Samla små lån med hög ränta till ett med lägre ränta.
• Inför köpstopp av allt som inte är absolut nödvändigt. Under en månad – eller kanske ett helt år? Du kommer att bli förvånad över hur mycket du normalt lägger på sådant.

Fler råd på nätet

Det finns mängder med smarta ekonomitips på nätet. Exempelvis har Konsumentverket råd om både hur man får pengarna att räcka längre och hur man kan räkna på sina hushållskostnader.

Två andra exempel är Pengar.se och Instagramkontot ett_enklare_liv.