Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Så överlever du arbetslösheten

Det är hårda tider i år. Därmed ökar också risken för arbetslöshet och en tunnare plånbok. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider.
David Österberg Publicerad
Tömd burk med mynt som ligger utspridda på ett bord.
A-kassa, inkomstförsäkring och koll på småutgifterna. Det finns flera sätt att navigera sig igenom den svåra ekonomi som arbetslöshet innebär. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider. Foto: Colourbox.

1. A-kassan

Gå med i en a-kassa om du inte redan har gjort det. Som mest kan du få 26 400 kronor i månaden före skatt.

Efter 300 ersättningsdagar tar dagarna slut. Om du har barn under 18 år kan du få ytterligare 150 dagar.

För att få den maximala ersättningen från a-kassan ska du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du antingen:

  • har jobbat minst 60 timmar per månad under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna, eller
  • har jobbat minst 40 timmar per månad och totalt 420 timmar under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna.

2. Inkomstförsäkringen

Som medlem i Unionen har du automatiskt en inkomstförsäkring. Med en den får du, tillsammans med a-kassan, ut mellan 70 och 80 procent av din tidigare lön upp till 60 000 kronor i månaden. Ersättningen är skattefri.

Efter 150 ersättningsdagar tar dagarna slut. Med en tilläggsförsäkring kan du få ytterligare 50 dagar.

För att inkomstförsäkringen ska gälla måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du ska ha jobbat minst 80 timmar i månaden de senaste 12 månaderna av de senaste 18 månaderna.

3. Avgångsersättning

Om du har fyllt 40 år och jobbar på ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR kan du få avgångsersättning, AGE, därifrån. Du kan få upp till 70 procent av din tidigare inkomst under 130 dagar. Därefter trappas ersättningen ned.

Om du har en inkomstförsäkring kan du med hjälp av den och AGE få upp till 80 procent av din tidigare inkomst.

Du måste ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Du kan också ha rätt till AGE om din tidsbegränsade anställning har upphört.

Även du som inte är med i en a-kassa kan få AGE.

4. Matkostnaden

En familj med två vuxna och två barn behöver lägga mellan 10 000 och 14 000 kronor i månaden på mat, beroende på hur gamla barnen är. Men det går att minska den utgiften.

  • Handla efter säsong. När det är säsong för en frukt eller grönsak ökar utbudet vilket ofta gör den billigare. På vintern finns det till exempel gott om kål och rödbetor. På sommaren ökar utbudet av exempelvis paprika och persikor.
  • Storhandla – och gör det när du är mätt. Då minskar risken för att du plockar på dig varor som du egentligen inte behöver.
  • Runt 25 procent av hushållens matavfall är matsvinn. Ta hand om resterna, till exempel i form av matlådor till jobbet – så extremt mycket billigare än lunchrestaurangen.
  • Var inte rädd för mat som säljs till halvpris för att Bäst-före-datum närmar sig. Skulle den mot förmodan inte uppfylla dina förväntningar har du rätt att returnera och få igen pengarna.

5. Småutgifter

Talesättet ”många bäckar små …” gäller förstås också privatekonomin.

  • Skriv upp alla utgifter en månad så får du bättre koll.
  • Se över exempelvis försäkringar, prenumerationer, avtal för el, bredband och telefoni. Och hur många film- och musikströmningstjänster har du egentligen?
  •  Minska dina transportkostnader, genom att exempelvis göra färre bilresor. Finns det möjlighet att åka med kollektivtrafik? Eller ännu hellre, cykla?
  • Samla små lån med hög ränta till ett med lägre ränta.
  • Inför köpstopp av allt som inte är absolut nödvändigt. Under en månad – eller kanske ett helt år? Du kommer att bli förvånad över hur mycket du normalt lägger på sådant.

Fler råd på nätet

Det finns mängder med smarta ekonomitips på nätet. Exempelvis har Konsumentverket råd om både hur man får pengarna att räcka längre och hur man kan räkna på sina hushållskostnader.

Två andra exempel är Pengar.se och Instagramkontot ett_enklare_liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.