Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Så överlever du arbetslösheten

Det är hårda tider i år. Därmed ökar också risken för arbetslöshet och en tunnare plånbok. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider.
David Österberg Publicerad
Tömd burk med mynt som ligger utspridda på ett bord.
A-kassa, inkomstförsäkring och koll på småutgifterna. Det finns flera sätt att navigera sig igenom den svåra ekonomi som arbetslöshet innebär. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider. Foto: Colourbox.

1. A-kassan

Gå med i en a-kassa om du inte redan har gjort det. Som mest kan du få 26 400 kronor i månaden före skatt.

Efter 300 ersättningsdagar tar dagarna slut. Om du har barn under 18 år kan du få ytterligare 150 dagar.

För att få den maximala ersättningen från a-kassan ska du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du antingen:

  • har jobbat minst 60 timmar per månad under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna, eller
  • har jobbat minst 40 timmar per månad och totalt 420 timmar under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna.

2. Inkomstförsäkringen

Som medlem i Unionen har du automatiskt en inkomstförsäkring. Med en den får du, tillsammans med a-kassan, ut mellan 70 och 80 procent av din tidigare lön upp till 60 000 kronor i månaden. Ersättningen är skattefri.

Efter 150 ersättningsdagar tar dagarna slut. Med en tilläggsförsäkring kan du få ytterligare 50 dagar.

För att inkomstförsäkringen ska gälla måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du ska ha jobbat minst 80 timmar i månaden de senaste 12 månaderna av de senaste 18 månaderna.

3. Avgångsersättning

Om du har fyllt 40 år och jobbar på ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR kan du få avgångsersättning, AGE, därifrån. Du kan få upp till 70 procent av din tidigare inkomst under 130 dagar. Därefter trappas ersättningen ned.

Om du har en inkomstförsäkring kan du med hjälp av den och AGE få upp till 80 procent av din tidigare inkomst.

Du måste ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Du kan också ha rätt till AGE om din tidsbegränsade anställning har upphört.

Även du som inte är med i en a-kassa kan få AGE.

4. Matkostnaden

En familj med två vuxna och två barn behöver lägga mellan 10 000 och 14 000 kronor i månaden på mat, beroende på hur gamla barnen är. Men det går att minska den utgiften.

  • Handla efter säsong. När det är säsong för en frukt eller grönsak ökar utbudet vilket ofta gör den billigare. På vintern finns det till exempel gott om kål och rödbetor. På sommaren ökar utbudet av exempelvis paprika och persikor.
  • Storhandla – och gör det när du är mätt. Då minskar risken för att du plockar på dig varor som du egentligen inte behöver.
  • Runt 25 procent av hushållens matavfall är matsvinn. Ta hand om resterna, till exempel i form av matlådor till jobbet – så extremt mycket billigare än lunchrestaurangen.
  • Var inte rädd för mat som säljs till halvpris för att Bäst-före-datum närmar sig. Skulle den mot förmodan inte uppfylla dina förväntningar har du rätt att returnera och få igen pengarna.

5. Småutgifter

Talesättet ”många bäckar små …” gäller förstås också privatekonomin.

  • Skriv upp alla utgifter en månad så får du bättre koll.
  • Se över exempelvis försäkringar, prenumerationer, avtal för el, bredband och telefoni. Och hur många film- och musikströmningstjänster har du egentligen?
  •  Minska dina transportkostnader, genom att exempelvis göra färre bilresor. Finns det möjlighet att åka med kollektivtrafik? Eller ännu hellre, cykla?
  • Samla små lån med hög ränta till ett med lägre ränta.
  • Inför köpstopp av allt som inte är absolut nödvändigt. Under en månad – eller kanske ett helt år? Du kommer att bli förvånad över hur mycket du normalt lägger på sådant.

Fler råd på nätet

Det finns mängder med smarta ekonomitips på nätet. Exempelvis har Konsumentverket råd om både hur man får pengarna att räcka längre och hur man kan räkna på sina hushållskostnader.

Två andra exempel är Pengar.se och Instagramkontot ett_enklare_liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom. 

Arbetslöshet

Semester som arbetslös – tänk på det här

I semestertider är det lätt att känna sig ensam i sin arbetslöshet. Lisa Rosengren från TRR tipsar om vad du kan tänka på när jobbannonserna sinar under sommaren. Den som har råd kan också ta ledigt från Arbetsförmedlingen – ett tag.
Sandra Lund Publicerad 25 juni 2026, kl 06:04
En delad bild med en kvinna till höger, med rött hår och glasögon. Till vänster en kvinna som sitter framför en dator, hon är inne på Arbetsförmedlingens sajt för att söka jobb.
– Håll i och håll ut, är Lisa Rosengrens, karriärrådgivare på TRR, främsta ord till den som är arbetslös under sommaren och tycker det är motigt. Foto: TRR och Jessica Gow/TT

Anställda får inte bara lön, utan också betald semester, till och med extra pengar under ledigheten i form av semesterlön. 

Men är man ”mellan jobb” kan det vara motigt att höra andras planer, varma minnen från avlägsna platser och tokroliga kvällar på uteserveringar. 

TRR: ”Supertuff arbetsmarknad nu"

En oro som Lisa Rosengren, karriärrådgivare på TRR, den största omställningsorganisationen för tjänstemän, ofta möter.

– Vi säger ofta håll i och håll ut. Det kan låta banalt, men man får påminna sig själv om att det inte är mig det är fel på. Det är en supertuff arbetsmarknad och lätt att tänk att man själv gör något fel. Men kanske gör du alla rätt, det är bara att konkurrensen är så pass hård nu.  

Så ser Arbetsförmedlingens på semester

  • Det går att ta ledigt från Arbetsförmedlingens kontroll under ”kortare tid”. Det finns ingen exakt gräns för hur kort det är. Men myndigheten skriver till Kollega att den som tänker vara ledig mer än några veckor ska meddela Arbetsförmedlingen.
  • Tar du några dagars ledigt från ersättning i a-kassa, måste du alltså inte rapportera även till Arbetsförmedlingen. Du kommer fortsätta vara inskriven som arbetssökande med ersättning. Då måste du också lämna in aktivitetsrapport som vanligt. 
  • Är det en längre period, säg en månads semester, ska du meddela det till Arbetsförmedlingen. Får du okej behöver du inte lämna in en aktivitetsrapport för den månanden. 
  • OBS! Om du deltar i ett program anordnat av Arbetsförmedlingen skärps dock reglerna från 1 juni. Om du inte deltar i ditt program utan giltig anledning till frånvaro kan du bli avstängd från ersättning i 5, 10 eller 45 dagar. Det här gäller alltså inte bara sommaren.

Hon tycker att det är viktigt att även som arbetslös tillåta sig vara ledig. Att strukturera dagarna.

Det gäller att försöka hitta balans mellan det aktiva jobbsökandet och vara ledig. Och då fylla på med det jag får glädje eller energi av. 

Rekryteringsindustrin går också ner under sommaren. Enligt Lisa Rosengren något senare än tidigare, när det mesta stannade av efter midsommar. Nu kan rekryteringsprocesser gå in i juli.

Konsultjobb kan dyka upp när som dock. Där kan det vara snabba puckar.

Först framåt september drar det igång igen. 

Många lägger också ut annonser om jobb som får puttra under sommaren, medan de själva är på semester. 

Annars är ett tips att aldrig vänta till sista ansökningsdag. Vi ser att arbetsgivare blir överraskade när det blir många ansökningar, och då håller man inte alltid sista ansökningsdatum. Om det inte är offentligt arbetsgivare, som håller på sista ansökningsdag.

Skicka spontanansökan

Vad ska man då göra i väntan på att hr-folket ska komma tillbaka, och kanske svara på just min ansökan. Lisa Rosengren har några konkreta råd.

Jobba med andra saker. Fila på din Linkedin-profil. Följ företag du är intresserad av. Utforska spontanansökningar till dem, följ upp dem så att du vad nästa steg blir. Inventera ditt nätverk. Lär dig något nytt, det finns ju mycket digitalt. Har du a-kassa ska du få godkänt att studera.

Så ser Unionens a-kassa på semester

  • Om du avstår från att söka arbete ska det redovisas till a-kassan. Det påverkar din ersättning. Både heltids- och deltidsarbetslösa ska redovisa dagar du är förhindrad att ta arbete. Hindret kan bestå av olika skäl: semester, utlandsvistelse, obetalda uppdrag och så vidare.
  • Beräkningen skiljer sedan mellan den nya arbetslöshetsförsäkringen och den tidigare. Grunden i båda är att ersättningen minskar proportionerligt. Till exempel: I det nya regelverket beräknas ersättningen per månad med en schablon för antal ersättningsdagar om 22. En hinderdag minskar ersättningen för månaden med 1/22.
  • Jobbar du deltid och får semesterlön eller semesterersättning räknas det som inkomst av arbete, enligt det nya regelverket. Reglerna är snåriga här, så bäst är att kontakta a-kassan.

Värderas sådant högt av arbetsgivare?
- Ja, arbetsgivare verkar leta efter sådant idag. Nyfikenhet och viljan att lära.

Blir man mindre attraktiv ju längre tid man är i arbetslöshet?

Önskar att jag kunde säga nej, men vissa har förutfattade meningar. Men senaste åren varit en så tuff arbetsmarknad, vem har liksom inte varit mellan jobb?  Det är ändå viktigt att visa hur du använt din tid, lärt mer, att du inventerat både dig och arbetsmarknaden och hittat just den här arbetsgivaren som passar dig. Stå lite rakryggad.

Så ser Försäkringskassan på semester

  • Du får ta ut semester samtidigt som sjukpenning. Sjukpenningen påverkas inte av att du tar ut semester och du måste inte meddela Försäkringskassan.
  • Vid sjuk- eller aktivitetsersättning har du egentlig ingen semester eftersom du anses ha en långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men du kan ha ”semester” och till exempel resa utan att det påverkar ersättningen.