Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän blir av med jobbet

Uppsägningarna ökar kraftigt och fler tjänstemän blir av med jobbet, visar ny statistik. Infrastrukturutvecklaren William Sandberg har blivit uppsagd två gånger och sökt över hundra jobb det senaste året.
Noa Söderberg Publicerad
Vikbar skylt från Arbetsförmedlingen på ett kontorsgolv.
Fler privatanställda tjänstemän blir arbetslösa. De senaste siffrorna från organisationen TRR visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Foto: Johan Nilsson/TT.

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skakade om den europeiska ekonomin började experter varna för ökad arbetslöshet. Men i Sverige har arbetsmarknaden varit stabil. Tills nu.

Statistiska centralbyråns senaste siffror visar en skarp uppgång: 49 000 fler var arbetslösa under tredje kvartalet 2023 jämfört med samma period förra året. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) meddelade nyligen att regeringen väntar sig att gruppen växer med ytterligare 40 000 personer under 2024.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar fler varsel och färre utannonserade jobb än tidigare. Kreditinformationsföretaget UC rapporterar att konkurserna ökade med 12 procent i oktober jämfört med samma period förra året.

Trenden gäller också privatanställda tjänstemän. De senaste siffrorna från organisationen TRR, som hjälper tjänstemän att hitta en ny sysselsättning när de blivit av med jobbet, visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Under tredje kvartalet i år sades 3648 personer upp – att jämföra med 1432 personer under samma period förra året. De flesta jobbar inom handeln, bygg/fastighetsbranschen och fordonsindustrin.

William Sandberg. Foto: Privat.

William Sandberg jobbar med att utveckla laddinfrastruktur för elbilar. Han har blivit uppsagd två gånger det senaste året. Under samma period har han sökt över hundra jobb. Den förra arbetslöshetsperioden märktes ekonomiskt.

Jag fick absolut förändra min livsstil. Äta mer hemma, köra mindre med min bil. Bekvämligheten och spenderandet fick bli mer återhållsamt. Man fick prioritera vad som är viktigt, säger han och fortsätter:

Sedan har jag bra nätverk och stöd. Jag hade kunnat låna pengar om jag hade behövt. Det tuffa var att inte ha själva jobbet.

Fasta rutiner, en öppenhet för att söka sig till nya branscher och en ”aggressiv approach” till jobbsökande har hållit honom på banan.

För mig finns det inte att man ger upp eller ligger och väntar på att någonting ska hända.

Han har satt upp tydliga mål – dels om hur snabbt han ska få ett nytt jobb, dels hur många jobb han ska söka varje dag. I skrivande stund är han i en rekryteringsprocess som gått vidare från intervjustadiet. Om det inte går vägen överväger han att börja studera.

Blev konsult

63-åriga Flemming Steen jobbade fram till i våras som produktingenjör på Saab-arvtagaren Nevs. 31 mars blev han och så gott som alla hans kollegor i Trollhättan varslade om uppsägning. Den kinesiska jätteägaren Evergrande var på randen till konkurs – en händelse som ledde till varningar om en global finanskris.

– Vi läste mellan raderna att de var skyldiga miljarder. Jag och mina kollegor insåg att det var en tidsfråga, säger han.

Flemming Steen. Foto: Privat.

Evergrande klarade sig, men Flemming Steen blev av med jobbet. Han började se över sina utgifter och sökte en handfull jobb – ”mest för att göra Arbetsförmedlingen nöjd”, säger han, för redan efter några månader hade han fått nytt jobb på en konsultfirma i Göteborg. Omställningsorganisationen TRR är noga med att påpeka att det i dag tar i genomsnitt fem månader för en tjänsteman som kommer till dem att hitta en ny sysselsättning – en kortare tid än tidigare.

För Flemming Steen gick det också bra trots att han börjar närma sig pensionsåldern.

– Jag ser bara ålder som en siffra. Det är en fördel att ha stor erfarenhet, jag kan ta genvägar som inte märks och ändå få uträttat det jag ska.

Tjänstemän startar företag

Charlotta Tholsby. Foto: Privat.

5 procent av tjänstemännen som kommit till TRR det senaste kvartalet har startat eget företag. Charlotta Tholsby, som tidigare har jobbat på H&M i över 30 år, bildade sitt företag Tail Living i början av 2023. Hon säljer exklusiva, designinriktade kattprodukter.

– Jag kände: nu har jag tjänat så mycket pengar åt H&M. Jag kanske ska använda min kunskap för att tjäna något själv. När jag fick uppsägningsbeskedet så blev det som en spark i baken. Man blir lite bekväm när man varit på ett företag väldigt länge, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att först landa i situationen. Och sedan försöka se det som en möjlighet, inte ett nederlag. Man kan utforska någonting helt nytt.

Hur har det varit att starta företag i lågkonjunkturen?

– Det är tufft i början. Man kan inte bara göra en hemsida och tro att ordrarna ramlar in. Jag sökte mig tidigt till en inredningsmässa för att visa upp produkterna, innan bolaget ens var startat. Där etablerade jag också kontakter med influencers. Det är mycket förjobb, det tar tid att få en inkomst.

6 procent av de uppsagda som sökt sig till TRR under tredje kvartalet 2023 har inte fått en ”positiv lösning” – alltså varken ett nytt jobb, studier eller eget företag.

Totalt var 7,8 procent av den svenska befolkningen, alltså drygt 443 000 personer, arbetslös i september enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Statistiken har utjämnats för variationer under året. EU-länderna hade i genomsnitt 6 procents arbetslöshet i september, enligt Eurostat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.