Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän blir av med jobbet

Uppsägningarna ökar kraftigt och fler tjänstemän blir av med jobbet, visar ny statistik. Infrastrukturutvecklaren William Sandberg har blivit uppsagd två gånger och sökt över hundra jobb det senaste året.
Noa Söderberg Publicerad
Vikbar skylt från Arbetsförmedlingen på ett kontorsgolv.
Fler privatanställda tjänstemän blir arbetslösa. De senaste siffrorna från organisationen TRR visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Foto: Johan Nilsson/TT.

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skakade om den europeiska ekonomin började experter varna för ökad arbetslöshet. Men i Sverige har arbetsmarknaden varit stabil. Tills nu.

Statistiska centralbyråns senaste siffror visar en skarp uppgång: 49 000 fler var arbetslösa under tredje kvartalet 2023 jämfört med samma period förra året. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) meddelade nyligen att regeringen väntar sig att gruppen växer med ytterligare 40 000 personer under 2024.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar fler varsel och färre utannonserade jobb än tidigare. Kreditinformationsföretaget UC rapporterar att konkurserna ökade med 12 procent i oktober jämfört med samma period förra året.

Trenden gäller också privatanställda tjänstemän. De senaste siffrorna från organisationen TRR, som hjälper tjänstemän att hitta en ny sysselsättning när de blivit av med jobbet, visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Under tredje kvartalet i år sades 3648 personer upp – att jämföra med 1432 personer under samma period förra året. De flesta jobbar inom handeln, bygg/fastighetsbranschen och fordonsindustrin.

William Sandberg. Foto: Privat.

William Sandberg jobbar med att utveckla laddinfrastruktur för elbilar. Han har blivit uppsagd två gånger det senaste året. Under samma period har han sökt över hundra jobb. Den förra arbetslöshetsperioden märktes ekonomiskt.

Jag fick absolut förändra min livsstil. Äta mer hemma, köra mindre med min bil. Bekvämligheten och spenderandet fick bli mer återhållsamt. Man fick prioritera vad som är viktigt, säger han och fortsätter:

Sedan har jag bra nätverk och stöd. Jag hade kunnat låna pengar om jag hade behövt. Det tuffa var att inte ha själva jobbet.

Fasta rutiner, en öppenhet för att söka sig till nya branscher och en ”aggressiv approach” till jobbsökande har hållit honom på banan.

För mig finns det inte att man ger upp eller ligger och väntar på att någonting ska hända.

Han har satt upp tydliga mål – dels om hur snabbt han ska få ett nytt jobb, dels hur många jobb han ska söka varje dag. I skrivande stund är han i en rekryteringsprocess som gått vidare från intervjustadiet. Om det inte går vägen överväger han att börja studera.

Blev konsult

63-åriga Flemming Steen jobbade fram till i våras som produktingenjör på Saab-arvtagaren Nevs. 31 mars blev han och så gott som alla hans kollegor i Trollhättan varslade om uppsägning. Den kinesiska jätteägaren Evergrande var på randen till konkurs – en händelse som ledde till varningar om en global finanskris.

– Vi läste mellan raderna att de var skyldiga miljarder. Jag och mina kollegor insåg att det var en tidsfråga, säger han.

Flemming Steen. Foto: Privat.

Evergrande klarade sig, men Flemming Steen blev av med jobbet. Han började se över sina utgifter och sökte en handfull jobb – ”mest för att göra Arbetsförmedlingen nöjd”, säger han, för redan efter några månader hade han fått nytt jobb på en konsultfirma i Göteborg. Omställningsorganisationen TRR är noga med att påpeka att det i dag tar i genomsnitt fem månader för en tjänsteman som kommer till dem att hitta en ny sysselsättning – en kortare tid än tidigare.

För Flemming Steen gick det också bra trots att han börjar närma sig pensionsåldern.

– Jag ser bara ålder som en siffra. Det är en fördel att ha stor erfarenhet, jag kan ta genvägar som inte märks och ändå få uträttat det jag ska.

Tjänstemän startar företag

Charlotta Tholsby. Foto: Privat.

5 procent av tjänstemännen som kommit till TRR det senaste kvartalet har startat eget företag. Charlotta Tholsby, som tidigare har jobbat på H&M i över 30 år, bildade sitt företag Tail Living i början av 2023. Hon säljer exklusiva, designinriktade kattprodukter.

– Jag kände: nu har jag tjänat så mycket pengar åt H&M. Jag kanske ska använda min kunskap för att tjäna något själv. När jag fick uppsägningsbeskedet så blev det som en spark i baken. Man blir lite bekväm när man varit på ett företag väldigt länge, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att först landa i situationen. Och sedan försöka se det som en möjlighet, inte ett nederlag. Man kan utforska någonting helt nytt.

Hur har det varit att starta företag i lågkonjunkturen?

– Det är tufft i början. Man kan inte bara göra en hemsida och tro att ordrarna ramlar in. Jag sökte mig tidigt till en inredningsmässa för att visa upp produkterna, innan bolaget ens var startat. Där etablerade jag också kontakter med influencers. Det är mycket förjobb, det tar tid att få en inkomst.

6 procent av de uppsagda som sökt sig till TRR under tredje kvartalet 2023 har inte fått en ”positiv lösning” – alltså varken ett nytt jobb, studier eller eget företag.

Totalt var 7,8 procent av den svenska befolkningen, alltså drygt 443 000 personer, arbetslös i september enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Statistiken har utjämnats för variationer under året. EU-länderna hade i genomsnitt 6 procents arbetslöshet i september, enligt Eurostat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.