Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän blir av med jobbet

Uppsägningarna ökar kraftigt och fler tjänstemän blir av med jobbet, visar ny statistik. Infrastrukturutvecklaren William Sandberg har blivit uppsagd två gånger och sökt över hundra jobb det senaste året.
Noa Söderberg Publicerad 13 november 2023, kl 06:01
Vikbar skylt från Arbetsförmedlingen på ett kontorsgolv.
Fler privatanställda tjänstemän blir arbetslösa. De senaste siffrorna från organisationen TRR visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Foto: Johan Nilsson/TT.

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skakade om den europeiska ekonomin började experter varna för ökad arbetslöshet. Men i Sverige har arbetsmarknaden varit stabil. Tills nu.

Statistiska centralbyråns senaste siffror visar en skarp uppgång: 49 000 fler var arbetslösa under tredje kvartalet 2023 jämfört med samma period förra året. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) meddelade nyligen att regeringen väntar sig att gruppen växer med ytterligare 40 000 personer under 2024.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar fler varsel och färre utannonserade jobb än tidigare. Kreditinformationsföretaget UC rapporterar att konkurserna ökade med 12 procent i oktober jämfört med samma period förra året.

Trenden gäller också privatanställda tjänstemän. De senaste siffrorna från organisationen TRR, som hjälper tjänstemän att hitta en ny sysselsättning när de blivit av med jobbet, visar en kraftig ökning av uppsägningarna. Under tredje kvartalet i år sades 3648 personer upp – att jämföra med 1432 personer under samma period förra året. De flesta jobbar inom handeln, bygg/fastighetsbranschen och fordonsindustrin.

William Sandberg. Foto: Privat.

William Sandberg jobbar med att utveckla laddinfrastruktur för elbilar. Han har blivit uppsagd två gånger det senaste året. Under samma period har han sökt över hundra jobb. Den förra arbetslöshetsperioden märktes ekonomiskt.

Jag fick absolut förändra min livsstil. Äta mer hemma, köra mindre med min bil. Bekvämligheten och spenderandet fick bli mer återhållsamt. Man fick prioritera vad som är viktigt, säger han och fortsätter:

Sedan har jag bra nätverk och stöd. Jag hade kunnat låna pengar om jag hade behövt. Det tuffa var att inte ha själva jobbet.

Fasta rutiner, en öppenhet för att söka sig till nya branscher och en ”aggressiv approach” till jobbsökande har hållit honom på banan.

För mig finns det inte att man ger upp eller ligger och väntar på att någonting ska hända.

Han har satt upp tydliga mål – dels om hur snabbt han ska få ett nytt jobb, dels hur många jobb han ska söka varje dag. I skrivande stund är han i en rekryteringsprocess som gått vidare från intervjustadiet. Om det inte går vägen överväger han att börja studera.

Blev konsult

63-åriga Flemming Steen jobbade fram till i våras som produktingenjör på Saab-arvtagaren Nevs. 31 mars blev han och så gott som alla hans kollegor i Trollhättan varslade om uppsägning. Den kinesiska jätteägaren Evergrande var på randen till konkurs – en händelse som ledde till varningar om en global finanskris.

– Vi läste mellan raderna att de var skyldiga miljarder. Jag och mina kollegor insåg att det var en tidsfråga, säger han.

Flemming Steen. Foto: Privat.

Evergrande klarade sig, men Flemming Steen blev av med jobbet. Han började se över sina utgifter och sökte en handfull jobb – ”mest för att göra Arbetsförmedlingen nöjd”, säger han, för redan efter några månader hade han fått nytt jobb på en konsultfirma i Göteborg. Omställningsorganisationen TRR är noga med att påpeka att det i dag tar i genomsnitt fem månader för en tjänsteman som kommer till dem att hitta en ny sysselsättning – en kortare tid än tidigare.

För Flemming Steen gick det också bra trots att han börjar närma sig pensionsåldern.

– Jag ser bara ålder som en siffra. Det är en fördel att ha stor erfarenhet, jag kan ta genvägar som inte märks och ändå få uträttat det jag ska.

Tjänstemän startar företag

Charlotta Tholsby. Foto: Privat.

5 procent av tjänstemännen som kommit till TRR det senaste kvartalet har startat eget företag. Charlotta Tholsby, som tidigare har jobbat på H&M i över 30 år, bildade sitt företag Tail Living i början av 2023. Hon säljer exklusiva, designinriktade kattprodukter.

– Jag kände: nu har jag tjänat så mycket pengar åt H&M. Jag kanske ska använda min kunskap för att tjäna något själv. När jag fick uppsägningsbeskedet så blev det som en spark i baken. Man blir lite bekväm när man varit på ett företag väldigt länge, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att först landa i situationen. Och sedan försöka se det som en möjlighet, inte ett nederlag. Man kan utforska någonting helt nytt.

Hur har det varit att starta företag i lågkonjunkturen?

– Det är tufft i början. Man kan inte bara göra en hemsida och tro att ordrarna ramlar in. Jag sökte mig tidigt till en inredningsmässa för att visa upp produkterna, innan bolaget ens var startat. Där etablerade jag också kontakter med influencers. Det är mycket förjobb, det tar tid att få en inkomst.

6 procent av de uppsagda som sökt sig till TRR under tredje kvartalet 2023 har inte fått en ”positiv lösning” – alltså varken ett nytt jobb, studier eller eget företag.

Totalt var 7,8 procent av den svenska befolkningen, alltså drygt 443 000 personer, arbetslös i september enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Statistiken har utjämnats för variationer under året. EU-länderna hade i genomsnitt 6 procents arbetslöshet i september, enligt Eurostat.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad 19 juni 2024, kl 08:40
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.
Arbetslöshet

”Personlighetstest skrämmer bort jobbsökare”

Är den som är bäst i test verkligen bäst lämpad för jobbet? Rekryteringsexperten Lotta Vikström hävdar att personlighetstester snarare skrämmer bort lämpliga kandidater och förstärker orättvisor på arbetsmarknaden.
Johanna Rovira Publicerad 13 juni 2024, kl 06:06
Personlighetstester vid rekrytering kan vara missvisande och skrämma bort toppkandidater. Det menar rekryteringsexperten Lotta Vikström.
Personlighetstest vid rekrytering - ett smart sätt att anställa exakt rätt person? Tvärtom, enligt rekryteraren Lotta Vikström. Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater och öka orättvisor på arbetsmarknaden. Foto: Colourbox.

Lotta Vikström som jobbar både med rekrytering och arbetsmiljö, gillar att röra om i grytan och nyligen orsakade ett av hennes inlägg på Linkedin en debatt kring personlighetstester. 

Personlighetstester är en vattendelare i rekryteringsbranschen, vi vet att testerna är på framfart och de kommer att bli fler och fler, säger Lotta Vikström. 

Hon hör till dem som är kritisk till personlighetstester. Ett av de främsta skälen till hennes skepsis är att hon upplever att det hindrar lämpliga kandidater från att söka utlysta jobb. 

Tyvärr är det många som undviker att söka jobb där det krävs tester. Man vill inte hamna i en stressig situation där man riskerar att bli sågad igen och känner sig värdelös och bortvald. Många får dessutom ingen återkoppling efter testet. 

Personlighetstester kan vara missvisande

Lotta Vikström.
Lotta Vikström.

Även om man får återkoppling, kan testresultatet sätta myror i huvudet på den som skrivit det. Lotta Vikström sökte själv ett jobb där arbetsgivaren krävde test och fick veta att hon, enligt testet, var väldigt introvert och hade svårt att fatta egna beslut. 

Det är rent missvisande och så långt ifrån hur jag är som person som möjligt. Däremot vet jag att jag var lite tankspridd när jag gjorde testet, eftersom min far var sjuk och det kan ha påverkat resultatet. När livet kommer emellan har man ingen chans mot ett test, säger Lotta Vikström.

Det går naturligtvis att öva upp sig på att göra tester och räkna ut vad man ska svara för att få ett bra resultat. Det finns oftast inte heller något hinder att låta någon annan göra testet i ens ställe. 

Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater

Lotta Vikström påpekar också att rekryteringstesterna, i synnerhet de man ska besvara inom en viss tid, inte är anpassade efter folk med funktionsvariationer eller kandidater som inte har svenska som första språk.

Det kan vara otroligt värdefulla kompetenser som arbetsgivaren går miste om. Det är sjukt att vissa inte kan komma in på arbetsmarknaden på grund av att testerna sätter käppar i hjulen för dem. Syftet med tester är ju att rekryteringen ska vara fördomsfri. Men nu har vi haft tester ett tag och inte sett någon skillnad – tvärtom har diskrimineringen ökat. 

Anledningen till att testerna är så populära trots sina uppenbara brister, tror Lotta Vikström beror på att de fungerar som någon slags sorteringstratt som snabbt och smidigt sållar bort kandidater. Det traditionella sättet att genomföra jobbintervjuer med flera kandidater kostar mer i tid och pengar, men blir ofta billigare för arbetsgivaren i slutänden. 

Jag är förvånad över att inte fler arbetsgivare reagerar på testerna, trots att de inte hittar rätt kompetens, att det fortfarande förekommer så många felrekryteringar och att problem med jämställdhet och mångfald ökar, säger Lotta Vikström. 

Det är inte så att det saknas kompetens. Däremot finns det ovilja, eller kanske lathet, att ta reda på var kompetensen finns.