Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm.
– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet.
De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna.
– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar.
Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar.
Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.
Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?
– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.
Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.
Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?
– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.
Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat.
– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar.
Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle.
– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar.
Vad kan man göra åt det här som anställd?
– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar.
Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?
– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen.
Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen.
På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han.
– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar.
Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.
Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, Sweden, Environmental Research.
Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år.
På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen.
Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien
Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland
Funchal, Portugal
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
