Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ikea köpte ut bipolär – stäms i domstol

Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Unionen anser att utköpsavtalet är ogiltigt och har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Ett Ikea-varuhus
Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Foto: Janerik Henriksson/TT.

UPPDATERAD.
I november 2022 tecknade Ikea of Sweden AB och en UX-designer ett avtal om att avsluta mannens tillsvidareanställning i bolaget. Problemet var bara att mannen, som lider av bipolär sjukdom, vid tillfället var inne i en manisk period. Redan samma dag ångrade han sig och meddelade arbetsgivaren att han ville ha kvar sin tjänst. Möbelföretaget har hittills vägrat att gå honom till mötes.

Unionen har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.

Vi menar att Ikea har passat på att göra sig av med vår medlem när han inte var i balans. Arbetsgivaren har haft full kännedom om mannens psykiska besvär sedan lång tid tillbaka samt att han befann sig i en manisk period när utköpsavtalet undertecknades, säger Karl Hägg, förbundsjurist.

Unionen påpekar att avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning är ogiltiga enligt lag, och man kräver nu att medlemmen återfår sin anställning.

− Vi har bra bevisning men det återstår att se vad AD gör för bedömning i det här fallet, säger Karl Hägg.

Mådde dåligt - tvingades inställa sig 

När den maniska perioden eskalerade i november 2022 hade mannen inte sovit på flera dygn. Han meddelade därför sin chef att han inte mådde bra och bad om några dagars semester. Chefen nekade ledighet och bad honom istället att inställa sig på kontoret.

Tidigare samma år hade mannen, under en annan manisk period, åkt utomlands - utan att först meddela sina arbetsgivare om resan. När den maniska episoden var över inställde han sig på kontoret och tilldelades en varning. I samband med varningen erbjöds UX-designern också ett utköpsavtal på sex månadslöner, vilket han tackade nej till.

Ikea of Sweden AB har avböjt att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.