Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Astra Zeneca övervakar personalens datorer

Astra Zeneca har infört digital övervakning av personalen. Syftet är att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret.
– Medlemmarna tycker att det är obehagligt att bli övervakade, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Till vänster händer mot en bärbar dators tangentbord, till höger en Astra Zeneca-skylt.
Anställda på Astra Zeneca övervakas – via sina datorer. Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen, som de menar kan bryta mot lagen. Foto: Colourbox/Tomas Oneborg/SvD/TT.

Från årsskiftet övervakar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje hur ofta tjänstemännen är på kontoret, något som Länstidningen Södertälje var först med att rapportera.

Genom att samla in data från företagets nätverk kontrollerar arbetsgivaren hur ofta de anställda ansluter sina datorer till nätverket. En medarbetare som kopplar upp sig mot företagets nätverk anses vara på kontoret. Informationen sammanställs till månadsvisa rapporter som cheferna går igenom. Syftet med övervakningen är att kontrollera att de anställda följer företagets policy om att vara på kontoret minst tre dagar i veckan.

"Mätmetoden bryter mot GDPR"

Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen. De lokala och centrala förhandlingarna med Unionen har avslutats i oenighet. 

– Klubben anser att tredagarspolicyn är acceptabel, men invänder mot mätmetoden eftersom vår bedömning är att den bryter mot GDPR, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.

Vad tycker medlemmarna om övervakningen?

Benny Hansen
Benny Hansen.

– Majoriteten är negativa. De tycker att det är obehagligt att vara övervakade och att det känns som att företaget inte litar på dem. För flertalet får den ingen praktisk betydelse eftersom de har arbetsuppgifter som måste utföras på arbetsplatsen, till exempel labb-personal. De starkaste reaktionerna kommer från personal som har roller som till stor del kan utföras på distans, till exempel globala roller. Lite mer än en handfull har sagt till mig att ”nu är det dags att söka jobb någon annanstans.”

Har företaget haft problem med bristande kontorsnärvaro?

– Företaget har inte påvisat eller åberopat bristande kontorsnärvaro i mbl-förhandlingarna. Om man går på beläggningen på företagets parkeringsplatser så är det tydligt att det är väldigt hög närvaro på arbetsplatsen. Företaget säger att mätningarna ger dem ett underlag baserat på data i stället för tyckanden och uppskattningar. De säger också att de vill behandla personalen på de stora arbetsplatserna i Storbritannien, USA och Sverige lika och att mätningarna redan är i drift för Storbritannien och USA, säger Benny Hansen.

Cheferna kan göra sitt jobb utan övervakning

Unionenklubben anser att cheferna alltid har haft ett ansvar att veta var medarbetarna befinner sig, vad de jobbar med och hur mycket de jobbar och att de tidigare klarat av det utan automatiserad övervakning. 

Unionen centralt undersöker just nu om det finns något ytterligare förbundet kan göra för att stoppa övervakningen.

Kollega har bett Astra Zeneca om en intervju om övervakningen. Företaget har valt att svara skriftligt: 

”En levande arbetsplats där medarbetarna träffas är avgörande för att kunna skapa ett innovationsdrivet klimat, och en förutsättning för att forska fram och leverera livsviktiga läkemedel till patienter. För att bidra till den kulturen är det därför naturligt för oss att kunna ta närvaron i beaktande i våra årliga utvärderingar, och kunna följa upp på individuell nivå vid behov.”

3 företag som övervakat sina anställda

  • Tekniker på ett IT-företag jobbade hos kunder. Under jobbresorna övervakades de med en gps-tjänst. Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen men gick sedan med på en förlikning. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och stopp för övervakningen.
  • En vd såg till att få kopior på alla mejl hans anställda skickade. Varken avsändare eller mottagare kände till att vd:n läste mejlen. En IT-anställd satte stopp för kopiorna och efter förhandling med Unionen skaffade företaget en mejlpolicy. Vd:n fortsatte dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu kände till det.
  • En restaurangchef ringde ofta till personalen med synpunkter på musiken de spelade i restaurangen. Med hjälp av kameror kunde han övervaka personal och gäster på distans. Unionen stämde företaget för bland annat brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek