Från årsskiftet övervakar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje hur ofta tjänstemännen är på kontoret, något som Länstidningen Södertälje var först med att rapportera.
Genom att samla in data från företagets nätverk kontrollerar arbetsgivaren hur ofta de anställda ansluter sina datorer till nätverket. En medarbetare som kopplar upp sig mot företagets nätverk anses vara på kontoret. Informationen sammanställs till månadsvisa rapporter som cheferna går igenom. Syftet med övervakningen är att kontrollera att de anställda följer företagets policy om att vara på kontoret minst tre dagar i veckan.
"Mätmetoden bryter mot GDPR"
Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen. De lokala och centrala förhandlingarna med Unionen har avslutats i oenighet.
– Klubben anser att tredagarspolicyn är acceptabel, men invänder mot mätmetoden eftersom vår bedömning är att den bryter mot GDPR, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.
Vad tycker medlemmarna om övervakningen?
– Majoriteten är negativa. De tycker att det är obehagligt att vara övervakade och att det känns som att företaget inte litar på dem. För flertalet får den ingen praktisk betydelse eftersom de har arbetsuppgifter som måste utföras på arbetsplatsen, till exempel labb-personal. De starkaste reaktionerna kommer från personal som har roller som till stor del kan utföras på distans, till exempel globala roller. Lite mer än en handfull har sagt till mig att ”nu är det dags att söka jobb någon annanstans.”
Har företaget haft problem med bristande kontorsnärvaro?
– Företaget har inte påvisat eller åberopat bristande kontorsnärvaro i mbl-förhandlingarna. Om man går på beläggningen på företagets parkeringsplatser så är det tydligt att det är väldigt hög närvaro på arbetsplatsen. Företaget säger att mätningarna ger dem ett underlag baserat på data i stället för tyckanden och uppskattningar. De säger också att de vill behandla personalen på de stora arbetsplatserna i Storbritannien, USA och Sverige lika och att mätningarna redan är i drift för Storbritannien och USA, säger Benny Hansen.
Cheferna kan göra sitt jobb utan övervakning
Unionenklubben anser att cheferna alltid har haft ett ansvar att veta var medarbetarna befinner sig, vad de jobbar med och hur mycket de jobbar och att de tidigare klarat av det utan automatiserad övervakning.
Unionen centralt undersöker just nu om det finns något ytterligare förbundet kan göra för att stoppa övervakningen.
Kollega har bett Astra Zeneca om en intervju om övervakningen. Företaget har valt att svara skriftligt:
”En levande arbetsplats där medarbetarna träffas är avgörande för att kunna skapa ett innovationsdrivet klimat, och en förutsättning för att forska fram och leverera livsviktiga läkemedel till patienter. För att bidra till den kulturen är det därför naturligt för oss att kunna ta närvaron i beaktande i våra årliga utvärderingar, och kunna följa upp på individuell nivå vid behov.”
3 företag som övervakat sina anställda
- Tekniker på ett IT-företag jobbade hos kunder. Under jobbresorna övervakades de med en gps-tjänst. Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen men gick sedan med på en förlikning. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och stopp för övervakningen.
- En vd såg till att få kopior på alla mejl hans anställda skickade. Varken avsändare eller mottagare kände till att vd:n läste mejlen. En IT-anställd satte stopp för kopiorna och efter förhandling med Unionen skaffade företaget en mejlpolicy. Vd:n fortsatte dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu kände till det.
- En restaurangchef ringde ofta till personalen med synpunkter på musiken de spelade i restaurangen. Med hjälp av kameror kunde han övervaka personal och gäster på distans. Unionen stämde företaget för bland annat brott mot kameraövervakningslagen.
