Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Domstol nekar Spotify dispens för nattarbete

Spotify får inte dispens för nattarbete. Det beslutade Förvaltningsrätten i dag. Om musiktjänsten inte slutar med nattarbetet, tecknar kollektivavtal eller får en ny dispens riskerar de fortsatta viten och sanktionsavgifter.
Elisabeth Brising Publicerad
till höger man vid dator till vänster Daniel Ek
Musikjätten Spotify har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. Foto: TT Henrik Montgomery/Shutterstock

Artikeln har uppdaterats 18 januari 09:00

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att neka Spotify dispens för nattarbete. Företaget hade överklagat Arbetsmiljöverkets beslut.  

Förvaltningsrätten går på arbetsmiljömyndighetens linje - att verksamheten inte är tillräckligt samhällsviktig för att få dispens. 

Musikjätten har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. För nattarbete krävs att företaget antingen har kollektivavtal om det eller en dispens från myndigheten. Spotify saknar båda. 

"Finns bara tre alternativ"

Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket.
Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket. Foto: Privat

Enligt Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, finns tre alternativ för Spotify: upphöra med arbetet på natten, införa nattarbete i ett kollektivavtal med facket eller åter försöka få en dispens om nattarbete. 

Men det är inte något myndigheten strösslar med, säger hon.

Hon påpekar att man är restriktiv med dispenser av en anledning. 

– Det handlar om en skyddslagstiftning och då finns det juridisk grund för vår hållning, säger hon.  

Vilka regler gäller för att få dispens för nattarbete? 

Det finns olika öppningar. Förenklat ska det vara arbete som prompt måste utföras på natten och är samhällsviktig verksamhet. 

Spotify ansökte i januari 2023 om tillstånd hos Arbetsmiljöverket att avvika från arbetstidslagen. Men myndigheten nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de särskilda skäl som krävs, som att tillgodose viktiga samhällsintressen. Den melodin föll inte Spotify i smaken, utan de överklagade beslutet till domstol. 

Facket: Inget intresse för samarbete

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb ”Spotify Workers Unionen” kommenterar nattarbetet på företaget så här:

Ett kollektivavtal skulle lösa den frågan. Vi ser såklart ett värde för Spotify i att anställda ska kunna lösa problem som uppstår under natten och ser det som ett en utmärkt möjlighet för ett samarbete mellan företaget och anställda att tillsammans komma överens om villkoren för nattarbete. 

Han fortsätter: 

Vi hörde av oss och försökte öppna en dialog med Spotify när vi fick reda på att de saknade dispens, men än så länge har de inte visat något intresse av att samarbeta med oss i frågan, utan har i stället valt att överklaga till förvaltningsrätten. 

Oklart om Spotify överklagar

Det är oklart om Spotify kommer försöka överklaga beslutet till Kammarrätten. I domen motiverar bolaget att de borde ha fått dispens eftersom de anser sig samhällsviktiga. Till exempel är de rädda för hur hackerattacker kan påverka användare, företag och skolor som de samarbetar med. 

En talesperson för Spotify kommenterar domen via mejl till Kollega: 

"Vi är besvikna på beslutet men har givetvis planerat för denna utkomst. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskapstjänstgöring för våra ingenjörer avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi kommer nu att analysera domen och därefter ta ställning till om vi ska överklaga och/eller flytta delar av beredskapstjänstgöringen till våra andra marknader."

Spotify kommer betala sanktionsavgift

Eftersom Spotify haft nattarbete på företaget under 2022 utan dispens eller fackligt avtal så har Arbetsmiljöverket krävt Spotify på drygt 356 000 kronor. Strax före jul valde företaget att godkänna avgiften som nu ska betalas. 

Agerandet kring nattarbetet på Spotify under 2023 kan också leda till fortsatta sanktionsavgifter, förbud mot nattarbete och vite enligt arbetsmiljömyndighetens inspektör.

Om man under 2023 fortsatt med det här nattarbetet kommer Arbetsmiljöverket sannolikt att behöva räkna sanktionsavgift för år 2023 också och då lägger vi normalt sett till förbud. Det är ett nattarbete vi menar är förbjudet. Då ser vi till att förbjuda det framåt i sådana här ärenden och knyter ett vite till det, säger Jenny Bengtsson. 

Kan öppna för kollektivavtal

På Klarna slog Arbetsmiljömyndigheten också ned på nattarbetet, men den striden upphörde i och med att företaget tecknade kollektivavtal. 

Kan det här påverka möjligheten för de anställda på Spotify att knyta fackligt kollektivavtal? 

Det normala om man ska sysselsätta arbetstagare på natten är att man har kollektivavtal som medger undantag från arbetstidslagen. Det kollektivavtal Klarna tecknat har sådana undantag så på det sättet löste de den här frågan, säger Jenny Bengtsson. 

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland