Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.
– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.
Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.
Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.
– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.
Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.
– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.
Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.
– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.
Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.
– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.
Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.
– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.
Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.
– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.
Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.
– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.
Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.
– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.
Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.
– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.
För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.
– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.
Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.
– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.
När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.
– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.
Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.
– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.
Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik.
Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.
Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.