Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket