Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så slipper du störande ljud på jobbet

Många har svårt med koncentrationen på sin arbetsplats. Framför allt är det högt babblande som stör – och som till och med kan göra oss sjuka.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 mars 2018, kl 12:51
Johnér Bildbyrå
Stoppa skränet på arbetsplatsen! Vi har svårt att inte lyssna på vad kollegorna pratar om, men det finns tips för en tystare arbetsmiljö. Johnér Bildbyrå

Det finns buller och buller. Och det är inte alltid antalet decibel som avgör hur störande det är. Ett klassiskt exempel är att flygtrafik upplevs som mer störande än tågtrafik, även om det inte bullrar mer. Ett annat exempel är att ljudet från grannens borr är betydligt värre att uthärda än om man håller i borren själv.

Det finns alltså en psykologisk faktor när det gäller störningar. I det första fallet handlar det kanske om att vi har en mer positiv inställning till tåg än till flyg. I det andra fallet är det en fråga om kontroll. Kan vi själva kontrollera källan till störningen är vi också mer toleranta.

Även i kontorsmiljön finns ett antal olika ljud som kan störa. Och det gör de. För några år sedan visade till exempel en undersökning att över hälften av alla som jobbar i öppna kontorslandskap tycker att ljudmiljön är besvärande. Men det är inte i första hand buller från kopieringsmaskiner och fläktanordningar som ställer till det för oss.

– Nej, de mest störande ljuden är de som är meningsbärande – allra mest distraherande är andra människors röster, säger Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Det beror, menar han, på att vi har svårt att strunta i vad kollegorna pratar om. Ju mer vi hör dem, desto större blir störningen. Paradoxalt nog är det just detta som ofta förs fram som en av de stora fördelarna med öppna kontorslösningar: man har inte bara lättare att kommunicera med kollegorna, man har också lättare att bli delaktig i vad de håller på med. Därför är det också smart att placera anställda som jobbar med samma saker intill varandra.

För den som blir störd behöver det dock inte handla om ett aktivt lyssnande, att man följer ett mer eller mindre intressant samtal i närheten. Det kan lika gärna röra sig om ett passivt lyssnande, att en del av ens hjärna sysselsätter sig med vad andra säger trots att man ägnar sig åt något helt annat. På så vis blir koncentrationskrävande arbetsuppgifter svårare att utföra.

– Det passiva lyssnandet går inte att förhindra, även om man försöker. Det är ljud som både stör koncentrationen och minskar prestationsförmågan, säger Patrik Sörqvist.

Allra mest distraherande är andra människors röster

Men buller och störningar är framför allt negativt för de drabbade. Hur många de är är osäkert. Det enda som går att säga med säkerhet är att de är många. Olika undersökningar talar om att mellan en fjärdedel och hälften av alla kontorsanställda lider av buller.

Enligt Patrik Sörqvist finns det ett tydligt samband mellan de senaste årens trend att allt fler jobbar i öppna kontorslandskap och de ökande sjukskrivningstalen. Det handlar dels om sjukdomar som beror på att bakterier sprids lättare i en sådan miljö, dels om psykosocial ohälsa som beror på försämrade arbetsförhållanden.

Men det är inte bara ljud som kan ha negativa hälsoeffekter i öppna kontorslandskap. Bara det faktum att man känner sig övervakad och iakttagen kan vara stressande, påpekar Patrik Sörqvist. Därför kan det vara svårt att säkert veta orsakerna bakom vissa sjukdomar.

– Det man med säkerhet kan säga är att det är väldigt påfrestande att gång på gång bli avbruten i sitt arbete. Att ständigt tvingas börja om med en uppgift är en mycket större påfrestning än man kanske skulle tro.

Hur störd man blir beror inte bara på omgivningen, utan också på vem man är. Medan vissa blir störda av minsta viskning kan andra utan problem sitta i bullriga kontorslokaler eller på ett kafé och arbeta. Ljudkänslighet är till en del en personlig egenskap som inte hänger samman med att man har en bättre hörsel utan snarare med att man har svårare att stänga ute distraherande ljud.

Graden av störning varierar också dag för dag och beror exempelvis på hur vi har sovit eller hur vi mår i övrigt. Den som har en hörselskada kan dessutom uppleva ljud som betydligt mer störande än andra. Samtidigt är vi anpassningsbara, vi vänjer oss vid den miljö som vi tvingas vistas i. Säg att man sitter i en arbets­miljö med en brummande fläkt. Efter ett tag tänker man inte längre på den, det är först när den slås av som man lägger märke till förändringen.

Det betyder dock inte att vi inte påverkas. Även buller som vi inte tänker på kan göra oss sjuka. Kroppens nedärvda reaktioner är svåra att förhindra.

– Även om man har vant sig så finns en fysiologisk aktivering som är hälsofarlig, säger Patrik Sörqvist.

Man kan bli sjuk av att bli störd, men man kan bli sjuk även om man inte anser sig bli störd.

Hur ska man då bära sig åt för att inte drabbas?

– Det allra viktigaste måste vara att trivas på sin arbetsplats. Så länge man gör det behöver man inte gå runt och vara rädd för att bli sjuk.

Fem tips för en tystare Miljö

  • Försök att anpassa arbetsmiljön till arbetsuppgifterna så mycket som möjligt.
  • Behöver du koncentrera dig – uppsök en lugn miljö.
  • Använd hörselskydd. De stänger inte ute alla ljud, men kan vara ett bra sätt att visa för kollegorna att du inte vill bli störd. Lyssna på musik i lurarna i stället för arbetskamraternas prat. (Även musik kan dock ta fokus från arbetsuppgiften och försämra prestationen.)
  • Få arbetsgivaren att vidta åtgärder. Akustiktak liksom ljudabsorberande skärmar och dämpande mattor minskar störningar.
  • Ytterligare en variant är att lägga på ett maskerande ljud på arbetsplatsen. Ljudet, som inte upplevs som störande, ska vara tillräckligt högt för att dölja vissa andra ljud som stjäl vår uppmärksamhet. Framför allt rör det sig om plötsliga oförutsägbara ljud, exempelvis när någon tappar en penna.
  •  Fungerar inte det: försök att jobba hemifrån när det är möjligt.
Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.