Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: "Hoten har ökat"

Unionens a-kassa har längst väntetid av alla kassor kring beslut om ersättning. Försäkringens handläggare har hamnat i skottgluggen och får ta emot hot från arga medlemmar som väntar på pengar.
Lina Björk Publicerad 29 augusti 2023, kl 12:38
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

Medlemmar som väntar på besked från Unionens a-kassa får, enligt den senaste statistiken, ha tålamod i nio veckor, men vissa har väntat betydligt längre än så. Orsaken är dels ett nytt ärendehanteringssystem, dels reducerad bemanning under sommaren. Bakom luren för att handlägga ärenden sitter bland annat Andrea Ålund, försäkringsutredare och huvudarbetsmiljöombud på Unionens a-kassa.

Andrea Ålund
Andrea Ålund

­Det är väldigt kämpigt. Vi känner för medlemmarna och kan inte försvara de långa väntetiderna. Många av handläggarna jobbar kvällar, tidiga mornar och helger för att få lite sinnesro. Man tar med sig jobbet hem eftersom verksamheten kräver det, men vi kommer aldrig i kapp, säger hon.

Unionens a-kassa hotas av vite

Förra sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens a-kassa. Kritiken handlade framför allt om bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som gav mer att önska. Myndigheten hotade med vite om bristerna inte åtgärdades, men efter en omorganisation på a-kassan så lades anmälan ned. Arbetsmiljön har däremot inte blivit bättre.

Vi blir inte lyssnade på. Sektionschefer gör vad de kan men det här går högre upp, säger Andrea Ålund.

Personalomsättningen på a-kassan har varit stor, men även om man har nyrekryterat tar det tid att introducera nya försäkringshandläggare. En anställd som slutar och en som börjar går inte jämnt ut, enligt Nanna Andersson, försäkringsrådgivare och arbetsmiljöombud på a-kassan.

Det kan ta ett år innan en ny handläggare är varm i kläderna. Det gör också att de erfarna får ta väldigt mycket ansvar, säger hon.

Desperata medlemmar

I och med de långa väntetiderna har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata.

Vi möter människor som gråter och säger att de inte har mat på bordet, som vill ta livet av sig eller hotar med att spränga oss i luften. Den typen av samtal har ökat, men vi har inte tillräckliga verktyg att hantera människor i kris, säger Andrea Ålund.

Eftersom de ärenden som väntat längst hanteras först kommer eftersläpningen i väntetid att synas ett tag till i statistiken. Under tiden gör de anställda på a-kassan vad de kan för att hinna med så många ärenden de kan. En hjälp tror arbetsmiljöombuden skulle vara att a-kassorna hjälpte varandra.

Jag undrar var a-kassekollektivet är. Vi var pilot för det nya ärendehanteringssystemet och visade vägen. Nu skulle vi behöva hjälp av andra, säger Nanna Andersson. 

Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Harald Petersson, kassaföreståndare på Unionens arbetslöshetskassa känner inte igen bilden av att ledningen inte lyssnar på hur de anställda upplever den pressade arbetsmiljön.

– Jag tycker att vi har bra forum för dialog. Just nu sitter vi i förhandling med de fackliga hur vi ska lösa den här situationen. Men det är så klart viktigt att ha en löpande diskussion kring frågan om arbetsmiljö, säger han.  

Hur ser du på att anställda jobbar kvällar och helger för att hinna med?
– Det är inte ett uttalat krav från arbetsgivaren. Respektive chef för en dialog med respektive medarbetare, och vi följer arbetsinsatsen både sektionsvis och enskilt. Utifrån arbetsläget behöver vi nu öka produktionen för att komma i kapp med ärenden.

Handläggarna får ta emot många svåra samtal, vilket stöd får de?
– Vi har många insatser. Generellt sett har vi minskat telefontiden så att vi frigjort tid för handläggning och medarbetarna behöver därmed inte ta emot lika många samtal. Blir samtalen tuffa finns det stöd hos närmaste chef och vi erbjuder även stöd av företagshälsovården vid behov. Vi har också genomfört utbildningsinsatser, och har kontinuerliga avstämningar.


Kan ett samarbete a-kassorna emellan förbättra läget?
– Vi har en lång historia av samarbete mellan a-kassorna och anledningen till att vi inte haft det nu är på grund av sommarperioden. Men framöver är det absolut aktuellt, säger Harald Petersson.

Den 28 augusti uppmanade inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Unionens a-kassa att vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för sina medlemmar. Senast den 18 september ska kassan redogöra för de insatser man gjort.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader smatidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  •  Du ska ha haft din deltidsanställning minst paralellt emd företaget i minst sex månader
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor

    Källa: Unionens a-kassa