Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ylva överklagade CSN:s beslut – fick rätt

Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt.
– Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt de sköter sitt jobb.
David Österberg Publicerad
Porträttbild på Ylva Janse i glasögon utomhus, sommar.
Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt. Foto: Ola Rennstam.

I början av juni berättade vi om Ylva Janse. Hon sökte omställningsstudiestöd i oktober förra året för att kunna plugga under våren. På grund av de långa handläggningstiderna fick hon inget besked om hon beviljats omställningsstudiestödet eller inte, men började plugga ändå. I väntan på besked sökte och fick hon vanligt studiestöd.

– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiesstöd, sa hon till Kollega.

Betalade tillbaka studiestödet

I maj kontaktade Ylva Janse myndigheten för att höra vad som hände med hennes ärende. Då fick hon beskedet att hon inte kunde få omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel.

– Jag kände mig totalt blåst. Jag hade gått och väntat ett halvår på pengarna och gjort det som CSN uppmanade mig att göra. När jag sa att jag tänkte betala tillbaka allt fick jag svaret att jag bara fick betala tillbaka det jag hade fått de senaste två veckorna.

Men det struntade Ylva Janse i. Hon betalade tillbaka varenda krona – och fick då pengarna utbetalade igen.

– Då betalade jag tillbaka igen och sa till CSN att jag tänkte fortsätta tills de tog emot pengarna. Till slut ledsnade de väl och lät mig betala tillbaka.

Överklagade CSN:s beslut

Med hjälp av en jurist skickade hon sedan en överklagan till Överklagandenämnden för studiestöd.

– Nämnden gav mig rätt och beviljade mig omställningsstudiestöd från januari tills terminens slut i mitten av juni. När jag hade betalat tillbaka allt fanns inte längre något hinder för att bevilja mig stödet. Det kändes som att jag fick rättvisa. Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt CSN sköter sitt jobb. De borde tydligt ha informerat alla att det inte går att få omställningsstudiestöd om man får vanligt studiestöd. Jag hade möjlighet att betala tillbaka allt, men det har ju inte alla.

"Kunde ha varit tydligare"

Joacim Strömblad, utredare på CSN, medgav i juni att myndigheten borde ha informerat bättre.

– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext, sa han till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.