Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nej till nattjobb på Spotify - avtal närmare

Arbetsmiljöverket säger nej till nattarbete på Spotify. Ska företagets anställda fortsätta jobba natt utan att bryta mot lagen återstår bara att teckna kollektivavtal, menar klubbordföranden Henry Catalini Smith.
Johanna Rovira Publicerad
En parkerad cykel på trottoaren utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Arbetsmiljöverket avfärdar Spotifys argument till varför personalen behöver jobba natt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT.

Unionenklubben på Spotify får nu draghjälp i sin kamp om kollektivavtal. För att kunna arbeta natt i Sverige krävs antingen dispens från arbetstidslagen från Arbetsmiljöverket eller ett kollektivavtal som medger undantag.

Bara några dagar efter att anställda på streamingföretaget Spotify bildat Unionenklubb skickade företaget in en ansökan till Arbetsmiljöverket om att få göra undantag från arbetstidslagen.

Henry Catalini Smith.
Henry Catalini Smith. Foto: Freddy Billqvist.

– Under det senaste decenniet har det ju hänt då och då att anställda har behövt jobba natt eftersom akuta problem dyker upp, säger Henry Catalini Smith, ordförande i Spotify workers Unionen.

Han vill inte uttala sig om varför företaget sökt om undantag först nu, men Björn Larm, gruppchef på Unionen Stockholm menar att företagets ansökan till Arbetsmiljöverket i samband med klubbildningen knappas skedde av en slump.

– Det visar ju jättetydligt hur viktigt det är med lokal organisering. Nu blir det som företaget gör genomlyst på ett helt annat sätt, säger han.

Nej till dispens från lagen

Arbetsmiljöverket avfärdade dock Spotifys argument till varför personalen behöver jobba natt. Det måste finnas särskilda skäl till dispens från lagen, till exempel för att ”tillgodose viktiga samhällsintressen och angelägna servicebehov”.

Dit räknas inte musikstreaming, anser Arbetsmiljöverket och avslog ansökan.

För Unionenklubben kan dock myndighetens beslut uppfattas som ljuv musik.

– Som jag ser det har Spotify nu inget annat val än att teckna kollektivavtal. Visst, ett alternativ är att bryta mot lagen och betala böterna, men jag utgår från att Spotify kommer att följa reglerna. Spotify är inte ett företag som bryter mot lagen, säger Henry Catalini Smith.

Han har nu har hört av sig till arbetsgivaren och erbjudit sin och klubbens hjälp och stöd i frågan om fortsatt nattarbete.

– Vi är på samma sida den här gången och jag hoppas på gott samarbete. Det här ett bra tillfälle att lägga allt hemskt groll i samband med varslen och erbjudandena om utköp bakom oss och börja om från början, säger han.

Kollega har sökt Spotify för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland