Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nobbade jobb - fick rätt mot a-kassan

Det var okej att välja bort ett jobb för ett annat med högre lön. Det beslutade högsta förvaltningsdomstolen i en dom och gav Unionens a-kassa bakläxa för att ha krävt tillbaka ersättning av en medlem.  
Lina Björk Publicerad
klubba som slås i bordet
Tvister som handlar om a-kassa tas väldigt sällan upp i högsta instans. Mannens dom kan därför bli vägledande i andra fall. Foto: Shutterstock

Mannen gick på anställningsintervju och fick ett jobb som han skulle tillträda en tid senare. Men innan jobbstart fick han erbjudande om ett annat arbete med betydligt högre lön, som han tackade ja till. När Unionens a-kassa fick reda på jobbytet valde de att stänga av honom i 45 dagar och kräva tillbaka ersättning för 12 dagar, med motiveringen att mannen avslutat sin anställning på egen begäran.
 

Vägledande dom

Mannen överklagade beslutet och fick hjälp av Unionen som menade att han endast förlängt sin arbetslöshet med några dagar, snarare än att ha orsakat den. Men varken förvaltningsrätten eller kammarrätten gav honom rätt. Ärendet gick ändå upp till högsta förvaltningsdomstolen, som endast tar upp några liknande fall per år. Och här fick a-kassan backa.

– De ansåg i det här fallet att han haft en giltig anledning att inte börja på det första jobbet. Det är lite speciellt eftersom de väldigt sällan tar upp ärenden som rör arbetslöshetsersättning. Domen kan ge vägledning för liknande fall i framtiden, säger Markus Sjöstedt, Unionens förbundsjurist som företrätt medlemmen i domstol.

I och med domen slapp mannen betala tillbaka de 9 120 han fått utbetalt i a-kassa. 

Missnöjd med a-kassans beslut? 

  • Om du tycker att a-kassans beslut är fel kan du begära att de omprövar det. Det måste ske inom två månader från det att du fick beslutet. 
  • Tycker du att omprövningsbeslutet är fel har du möjlighet att överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Även här gäller tvåmånadersregeln. 
  • Det är även möjligt att söka prövning i Kammarrätten och högsta Förvaltningsrätten, men det är sällsynt att de prövar ärenden. Säger de nej gäller tidigare instansers beslut. 
  • Om du är medlem i Unionen har du möjlighet att efter en prövning få rättshjälp av förbundet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.