Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör väntade barn - blev av med jobbet

Tre dagar efter att en Unionenmedlem ansökt om föräldraledigt ändrades hennes arbetstider och några veckor senare avbröts hennes provanställning. Förbundet stämmer nu företaget för diskriminering och brott mot föräldraledighetslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna med gravid mage. Utomhus. Vinterlandskap.
Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen. Foto: Jessica Gow/TT.

En ingenjör fick via ett bemanningsföretag jobb som planeringsingenjör på ett stort kommunalt vatten- och avfallsbolag. Hon jobbade där som uthyrd utan anmärkning i nio månader och blev sedermera, i juni i fjol, anställd på bolaget. Hon erbjöds då en provanställning, trots att hon faktiskt redan utfört det arbete hon anställts för i närmare ett år.

Kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning anmälde hon att hon skulle behöva vara föräldraledig från och med mitten på augusti. Tre dagar senare kom klagomål från hur ingenjören utförde sina arbetsuppgifter. Företaget krävde dessutom att hon skulle infinna sig på kontoret tidigare på morgnarna.

Provanställning avbröts

Några veckor senare, i slutet av juni, fick hon besked att provanställningen skulle avslutas i förtid eftersom man ansåg att hon hade samarbetsproblem. Bolaget hävdar att graviditeten och föräldraledigheten inte hade något att göra med att hennes arbetstid ändrades och provanställningen avbröts, men Unionens jurist David Hellman köper inte företagets förklaringar.

 Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman.
Han fortsätter:
– Dessutom finns det ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts.

Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen.

– Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen