Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen stämmer företag för sexuella trakasserier

En vd för en butikskedja utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier, enligt Unionen. Nu stämmer förbundet företaget och kräver 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.
David Österberg Publicerad
Man lägger hand på en axel.
Unionen stämmer arbetsgivaren för sexuella trakasserier mot en kvinna. Erik Simander/TT

Unionen stämmer ett företag för diskriminering. Enligt stämningsansökan utsatte vd:n en vice butikschef för flera kränkningar.

Kvinnan anställdes i augusti 2020 i en mindre butikskedja. Kedjans vd besökte regelbundet den butik kvinnan arbetade i. Under besöken kommenterade han, enligt kvinnan, hennes utseende. Han sa att hon var snygg och kramade henne så att hennes bröst trycktes mot honom. Vid ett tillfälle lade han enligt stämningsansökan sina händer på kvinnans rumpa.

Sent en kväll skickade vd:n dessutom ett sms till kvinnan. I det frågade han efter ”ett kvällspass” och skickade med en emoji i form av en man och en kvinna med ett hjärta mellan sig.

Efter sommarsemestern året därpå kommenterade vd:n kvinnans utseende och sa att hon såg sexig och fräsch ut, enligt stämningsansökan. Därefter försökte kvinnan hålla sig undan när vd:n kom på besök i butiken.

Sa upp sig

Sommaren 2022 sa hon upp sig. En av anledningarna var de sexuella trakasserier som vd:n utsatt henne för.

Nu stämmer Unionen företaget för brott mot diskrimineringslagen. Fackförbundet kräver att företaget betalar kvinnan 75 000 kronor i diskrimineringsersättning. Lisa Melin är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tror att det finns möjlighet att vinna målet.

– Annars skulle vi inte ha gått vidare med det. Generellt räcker det att vi kan visa på omständigheter som gör det antagligt att det vi påstår har hänt. Sedan går bevisbördan över på arbetsgivaren. Förutom kvinnan kan flera andra tidigare anställda vittna om att mannen har betett sig på ett kränkande sätt, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad 25 september 2025, kl 06:00
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick.