Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vd döms för sexuella trakasserier på julfest

Det var sexuella trakasserier när ett elbolags vd tafsade på den då 19-åriga Jenny på företagets julfest. Det konstaterar Arbetsdomstolen och kräver att bolaget ska betala 50 000 kronor i skadestånd.
Anita Täpp Publicerad 6 juli 2017, kl 12:48
Kvinna försöker ta bort en mans hand från sitt lår.
Jenny fick rätt i Arbetsdomstolen och vd:n på hennes före detta jobb döms för att ha tafsat på henne. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

– Det blev mycket känslor när domen kom. Man har ju hört så många gånger att det inte går att få rätt i sådana här fall, när ord står mot ord. Så jag är jätteglad över att de trodde på mig. Det känns också som att det ger hopp för samhället, att vårt rättssystem fungerar. Det visar att man inte får göra så här mot någon anställd, säger Jenny.

När hon gick på julfesten i december 2015 var hon provanställd på elbolaget som försäljare sedan knappt en månad. Efter middagen började företagets vd tafsa på henne, bland annat genom att lägga sin hand på hennes lår och föra upp den mot hennes skrev. Ett par av Jennys kollegor har också uppgett att vd:n tafsade på dem vid julfesten.

Jenny polisanmälde mannen och gjorde också en anmälan till DO, Diskrimineringsombudsmannen. Som en följd av det hon blivit utsatt för sade hon också upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

Polisutredningen lades senare ner, i brist på bevis. Men DO beslutade att driva fallet till AD, Arbetsdomstolen och krävde ett skadestånd på 75 000 kronor till Jenny.

AD har nu funnit att vd:n utsatte Jenny för sexuella trakasserier och att bolaget ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till henne. Att hon får ett lägre skadestånd än det DO krävde motiverar domstolen med att praxis i den här typen av mål ligger på 50 000 kronor.

– Domen är en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller en personalfest, säger Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som har företrätt Jenny i AD.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserierna är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsande eller ovälkommen beröring, ovälkomna sexuella anspelningar eller kommentarer, sexualiserad jargong eller ett sexualiserat språkbruk, blickar och gester.

Diskriminering

Unionen stämmer företag för sexuella trakasserier

En vd för en butikskedja utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier, enligt Unionen. Nu stämmer förbundet företaget och kräver 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.
David Österberg Publicerad 11 januari 2023, kl 06:00
Man lägger hand på en axel.
Unionen stämmer arbetsgivaren för sexuella trakasserier mot en kvinna. Erik Simander/TT

Unionen stämmer ett företag för diskriminering. Enligt stämningsansökan utsatte vd:n en vice butikschef för flera kränkningar.

Kvinnan anställdes i augusti 2020 i en mindre butikskedja. Kedjans vd besökte regelbundet den butik kvinnan arbetade i. Under besöken kommenterade han, enligt kvinnan, hennes utseende. Han sa att hon var snygg och kramade henne så att hennes bröst trycktes mot honom. Vid ett tillfälle lade han enligt stämningsansökan sina händer på kvinnans rumpa.

Sent en kväll skickade vd:n dessutom ett sms till kvinnan. I det frågade han efter ”ett kvällspass” och skickade med en emoji i form av en man och en kvinna med ett hjärta mellan sig.

Efter sommarsemestern året därpå kommenterade vd:n kvinnans utseende och sa att hon såg sexig och fräsch ut, enligt stämningsansökan. Därefter försökte kvinnan hålla sig undan när vd:n kom på besök i butiken.

Sa upp sig

Sommaren 2022 sa hon upp sig. En av anledningarna var de sexuella trakasserier som vd:n utsatt henne för.

Nu stämmer Unionen företaget för brott mot diskrimineringslagen. Fackförbundet kräver att företaget betalar kvinnan 75 000 kronor i diskrimineringsersättning. Lisa Melin är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tror att det finns möjlighet att vinna målet.

– Annars skulle vi inte ha gått vidare med det. Generellt räcker det att vi kan visa på omständigheter som gör det antagligt att det vi påstår har hänt. Sedan går bevisbördan över på arbetsgivaren. Förutom kvinnan kan flera andra tidigare anställda vittna om att mannen har betett sig på ett kränkande sätt, säger hon.