Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vd döms för sexuella trakasserier på julfest

Det var sexuella trakasserier när ett elbolags vd tafsade på den då 19-åriga Jenny på företagets julfest. Det konstaterar Arbetsdomstolen och kräver att bolaget ska betala 50 000 kronor i skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna försöker ta bort en mans hand från sitt lår.
Jenny fick rätt i Arbetsdomstolen och vd:n på hennes före detta jobb döms för att ha tafsat på henne. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

– Det blev mycket känslor när domen kom. Man har ju hört så många gånger att det inte går att få rätt i sådana här fall, när ord står mot ord. Så jag är jätteglad över att de trodde på mig. Det känns också som att det ger hopp för samhället, att vårt rättssystem fungerar. Det visar att man inte får göra så här mot någon anställd, säger Jenny.

När hon gick på julfesten i december 2015 var hon provanställd på elbolaget som försäljare sedan knappt en månad. Efter middagen började företagets vd tafsa på henne, bland annat genom att lägga sin hand på hennes lår och föra upp den mot hennes skrev. Ett par av Jennys kollegor har också uppgett att vd:n tafsade på dem vid julfesten.

Jenny polisanmälde mannen och gjorde också en anmälan till DO, Diskrimineringsombudsmannen. Som en följd av det hon blivit utsatt för sade hon också upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

Polisutredningen lades senare ner, i brist på bevis. Men DO beslutade att driva fallet till AD, Arbetsdomstolen och krävde ett skadestånd på 75 000 kronor till Jenny.

AD har nu funnit att vd:n utsatte Jenny för sexuella trakasserier och att bolaget ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till henne. Att hon får ett lägre skadestånd än det DO krävde motiverar domstolen med att praxis i den här typen av mål ligger på 50 000 kronor.

– Domen är en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller en personalfest, säger Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som har företrätt Jenny i AD.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserierna är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsande eller ovälkommen beröring, ovälkomna sexuella anspelningar eller kommentarer, sexualiserad jargong eller ett sexualiserat språkbruk, blickar och gester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO