Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Jenny blev sexuellt trakasserad på sitt första jobb

Det var 19-åriga Jennys första jobb. Men på den julfest som hon sett fram emot tafsade företagets vd på Jenny och fick henne att känna sig smutsig. Nu har DO stämt företaget för sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd på 75 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
19-åriga Jenny utsattes för sexuella trakasserier av vd:n på sitt första jobb och på sin första julfest. Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Det var i början av december 2015 som det hände. Jenny hade jobbat som telefonförsäljare på ett elbolag i en knapp månad när det var dags för julfest.

– Det var mitt första heltidsjobb efter studenten och självklart var jag förväntansfull. Även om jobbet kunde vara väldigt stressigt och tungt på grund av klagande kunder så hade vi säljare väldigt kul ihop. Jag hoppades också kunna tjäna mycket pengar på jobbet, så att jag kunde spara till annat, säger Jenny.

Hon såg också fram emot julfesten, på vilken hon visste att hon skulle få någon slags utmärkelse för att hon hade sålt väldigt bra.

– Jag var glad och peppad för att få höra siffrorna och få uppleva en julfest som man bara har hört talas om att man har på företag. Att vi skulle bli bjudna på mat och dryck. Det var häftigt.

Läs också: Sextrakasserades av chef på after work

Restaurangbesöket var trevligt. Det otrevliga började när alla gick vidare till en annan restaurang. Där hamnade hon bredvid företagets ägare och vd. En medelålders man som hon bara hade träffat kort en gång tidigare.

Plötsligt kände hon hans hand på sitt lår. Först ville hon tro att den bara hade hamnat där. Att det inte var så insåg hon snabbt när hon flyttat på sig för att komma undan och han genast flyttade efter och la sin hand på henne lår igen.

Jenny beslöt då att gå upp och dansa med en kvinnlig chef. Varpå hon fick se hur vd:n kom fram och daskade hennes chef på stjärten.

Jag kände mig så smutsig

Senare på kvällen gjorde vd:n nya närmanden mot Jenny. Nu genom att sätta sig bredvid henne, åter lägga handen på hennes lår och föra upp den i riktning mot hennes skrev. När hon försökte trycka bort handen höll han den kvar. Hon reste sig upp och trängde sig förbi honom för att kunna lämna bordet varpå han tog tag i hennes stjärt.

Under kvällen undrade en manlig chef om vd:n betett sig opassande mot Jenny. När hon berättade att det var så uppmanade han henne att hålla sig undan vd:n.

Läs mer: Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Några dagar senare hade hon och hennes kvinnliga chef ett möte med den manliga chefen, där de berättade att de ansåg att vd:n hade utsatt dem för sexuella trakasserier. Med på mötet var också en av Jennys kollegor som också upplevt att vd:n tafsat på henne under julfesten.

Jenny mådde allt sämre av det som hänt.

– Jag kände mig så smutsig, på ett sätt som är svårt att beskriva. Men det handlar om att någon verkligen har inkräktat på ens integritet, att någon, som inte skulle vara där har varit väldigt nära. Jag var äcklad och kände mig också äcklig själv och ville inte ha någon sexuell beröring av min pojkvän heller eftersom jag då såg vd:n framför mig.

Hon tampades också med skuldkänslor.

– I efterhand var jag så arg på mig själv för att jag inte bara hade ställt mig upp och slagit till honom. Samtidigt var jag bara 19 och han kanske 45 och det där är nog klassiskt om man är en ung kvinna. Att man tänker att, jamen nu ska jag väl ändå inte ställa till en scen och förstöra stämningen för alla kollegor och så. Samtidigt som man är rädd för vad folk ska tro om en.

– Sedan är det så klart ännu svårare om man utsatts av en person som honom, av en man som sitter i en väldigt hög position, som ju faktiskt äger företaget.

Ett par veckor efter julfesten gjorde hon och den kvinnliga kollegan en polisanmälan. Samma dag sade också Jenny upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

– Jag hade pratat med min kvinnliga chef flera gånger om hur vi skulle gå vidare. Men till sist kom jag och min jobbarkompis fram till att vi måste göra en polisanmälan eftersom vi nog inte var ensamma om att bli utsatta, och just då kändes polisen som det mest naturliga steget att ta.

– När vi kom tillbaka till kontoret efter att ha varit på polisstationen kände jag så starkt att jag måste lämna jobbet. Det var så påtagligt efter att jag hade suttit med en polis och berättat allt. Att jag inte kunde vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor på det här viset.

Polisutredningen lades senare ner i brist på bevis. Men DO, dit Jenny också gjort en anmälan, beslöt så småningom att driva fallet. Vilket var en stor lättnad för henne.

– Det har betytt jättemycket för mig, för annars hade han bara kunnat fortsätta utan att det hade gått till domstol. Nu vet jag att jag har gjort allt jag kan mot det här beteendet.

Jenny är fortfarande påverkad av det som hände på elbolaget.

– För det första gav det mig ett uppvaknade om hur sjukt det kan vara. Det ledde att jag bestämde mig för att jag måste gör allt för att få stopp på det här, för att det inte ska hända någon annan.

Jag kunde inte vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor

– Men det hänger fortfarande kvar hos mig. Nu är jag på ett företag där jag stortrivs och blir behandlad med respekt av alla, ändå går jag hem två, tre timmar innan alla andra när vi har julfest eller som nu en sommaravslutning. Jag är rädd för att det ska hända igen. Jag kan också tycka det är obehagligt om en äldre man kommer fram till mig och pratar på en privat fest och drar mig gärna undan då.

Sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) beslutat stämma elbolaget för diskriminering i form av sexuella trakasserier inför AD, Arbetsdomstolen, och krävt en diskrimineringsersättning på 75 000 kronor, hölls rättegången för några veckor sedan.  

– Det var en riktig milstolpe för mig. Att  rättegången blev av, att jag kom dit och fick berätta min historia, att jag vågade och att vd:n var där. Det var fruktansvärt jobbigt innan och jag skakade under hela rättegången, men nu känns det jätteskönt att jag gjorde det.

Läs också: Kiruna pastorat döms för diskriminering

Domen kommer den 12 juli.

– Blir företaget fällt för de sexuella trakasserierna så kommer det att betyda jättemycket eftersom det också visar att vårt rättssystem fungerar. Det blir en markering mot det han gjorde och ännu tydligare att det inte är okej. Men störst för mig är ändå att rättegången blev av. Oavsett vad domen blir så känns det som jag har vunnit, för att jag har kommit så här långt. Nu förstår han att det inte alltid går att komma undan med sådant här.

Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som företräder Jenny, säger:

– Det är viktigt att vi driver de här fallen. Vi behöver uppmärksamma hur unga kvinnor kan behandlas på sitt första jobb, när de är på väg ut i arbetslivet.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Ålderism leder till tvångspension

Allt fler äldre tvingas gå i pension i förtid på grund av ålderism, visar en ny rapport från pensionsbolaget SPP. En av dessa tvångspensionärer är Ingrid Tauson, som sökt oräkneliga jobb utan att få napp.

Johanna Rovira Publicerad 17 juni 2025, kl 06:01
Ingrid på hundpromenad.
- Att söka jobb är en heltidssyssla, säger Ingrid Tauson, som kommer att kunna ta bättre hand om sin försummade hund, nu när hon tvingats pensionera sig i förtid. Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Jag orkar inte längre. 

Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer. 

– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg? 

Sökte 200 jobb på ett år

Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens –  men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.  

– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga. 

Förlorar tusenlappar 

Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar. 

– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag.  Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls. 

Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern. 

– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP. 

Shoka Åhrman SPP
Shoka Åhrman, SPP Foto: Jonas Eng

Välfärden drabbas

– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.  

Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på  11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt. 

– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman. 

Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare. 

– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson. 

 SPP:s rapport visar att: 

  • 7 400 personer över 60 år som är långtidsarbetslösa riskerar ofrivillig pensionering.
  • Hade dessa personer haft jobb hade de bidragit med 11 miljarder i BNP
  • Staten beräknas förlora 240 miljoner/år i skatteintäkter och pensionsavgifter.
  • Den som tvingas till pension förlorar mellan 6 000 och 7 000 kronor per månad livet ut.
  • SPP förordar sänkt arbetsgivaravgift och förstärkt jobbskatteavdrag från 60 år.