Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får jobba på distans

Fler får jobba på distans nu jämfört med i våras. Dessutom gör nio av tio distansarbetare ett bra jobb när de jobbar hemifrån. Men arbetsmiljön kan vara ett problem.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter och jobbar hemma vid laptop.
I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I mars hade 26 procent av tjänstemännen en arbetsgivare som krävde att allt jobb skulle utföras från kontoret. I oktober hade den siffran sjunkit till 20 procent. Det visar en Novusundersökning som serviceföretaget Sodexo beställt.

Rapporten visar också att fler tjänstemän själva får bestämma varifrån de ska jobba. I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars.

Färre vill säga upp sig

Viljan att säga upp sig har minskat sedan i våras. Då svarade en tredjedel av tjänstemännen att de övervägde att byta jobb mot en fjärdedel under hösten. Johanna Langer, marknadschef på Sodexo, tror att den ökade flexibiliteten kan vara en delförklaring till det.

– Att färre tjänstemän nu överväger att byta jobb kan dels ses som en konjunktureffekt, dels som ett resultat av att färre arbetsgivare kräver att arbetet utförs heltid på kontoret nu jämfört med i våras. I undersökningen framgår det tydligt att flexibla arbetstider och möjligheten att jobba på distans skattas högt, säger hon i ett pressmeddelande.

Lättare att få ihop livspusslet

Liknande resultat finns i den arbetsmiljöundersökning  som Arbetsmiljöverket publicerade den här veckan. Av anställda med skrivbordsarbete uppger 17 procent att de i huvudsak jobbar på distans. Nio av tio svarar dessutom att de har möjlighet att göra ”ett ganska bra eller mycket bra” arbete hemifrån.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Fler distansarbetare än kontorsarbete har möjlighet till ostört arbete, men även kontorsarbetarna svarar att de har möjlighet att göra ett bra arbete.

Bättre ergonomi på kontoren

Det är dock betydligt vanligare att ha tillgång till höj- och sänkbart skrivbord på kontoret, jämfört med hemmakontoret. Åtta av tio kan välja mellan att stå och sitta när de är på kontoret, mot fyra av tio när de jobbar på distans.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, i stället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin.

 

Fotnot: Sodexos rapport bygger på en Novusundersökning. Novus har gjort telefonintervjuer med 1 091 tjänstemän.

Arbetsmiljöverkets rapport bygger på en undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. SCB har gjort telefonintervjuer med 7 300 personer mellan hösten 2021 och våren 2022. 3 400 av dem har dessutom besvarat en enkät.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.