Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många tjänstemän sitter ner tio timmar per dag

Vi sitter mer och mer under dagarna. En undersökning visar att många arbetstagare – framför allt högutbildade – sitter stilla mer än tio timmar per dag.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter ner vid sin dator.
Många sitter sig genom dagarna. Brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död Foto: Vidar Ruud/NTB

Falck Previa, ett företag inom företagshälsa, har kartlagt 34 000 medarbetare för att undersöka hur mycket de sitter ner per dag. Resultatet är för en stor del illavarslande.

Nästan 10 000 uppger att de sitter ner sju till nio timmar per dag. Drygt 5 000 uppger att de sitter ner tio till tolv timmar per dag. Forskning har visat att mycket stillasittande kan utgöra en hälsorisk.

– Vi har byggt bort mycket av vår vardagsmotion. Idag kan vi beställa mat till dörren, åka bil till jobbet och ta hissen i stället för trapporna. Det gör att många måste planera för rörelse, det är inte något som bara sker, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck Previa, i en kommentar.

Hur mycket man sitter ner har delvis en koppling till utbildningsgrad, enligt undersökningen. Ju högre utbildning medarbetaren har, desto mer sitter den ner. Stillasittandet för de som gått på högskola eller universitet – en grupp som innehåller en stor del tjänstemän – är i genomsnitt kring åtta timmar per dag.

”Många vill röra sig mer”

I en del av undersökningen har de medverkande fått svara på hur tillfreds de är med sin rörelsenivå. Inte helt oväntat är de svarande mindre nöjda med hur mycket de rör på sig, ju mer de sitter ner.

– Många medarbetare uttrycker att de vill röra sig mer, men de orkar inte och hinner inte. Därför är det bra när det finns förutsättningar till rörelse på arbetsplatsen. Företag som investerar i friskvård och stöttande insatser för rörelse får dessutom många gånger tillbaka det genom ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro, säger Åsa Miemois.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.