Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Kompetensbaserad rekrytering – så går det till

Vad innebär det egentligen att rekryteringen sker kompetensbaserat? Kollega har pratat med en medarbetare och en chef med erfarenhet av processen.
Publicerad
Jennifer Jussila och Frida Bergström sitter i varsin fåtölj med en skärm mellan sig.
Jennifer Jussila, Head of Talent på Funnel, hittade Frida Bergström med hjälp av kompetensbaserad rekrytering. Foto: Mikael Sjöberg

När Frida Bergström sökte sin tjänst som Revenue Operations Manager på mjukvarubolaget Funnel hade hon bara hört begreppet ”kompetensbaserad rekrytering”, men inte upplevt det.

Jag är van att söka tjänster med hjälp av cv och personligt brev. Här skickade jag enbart in mitt cv och fick samtidigt svara på frågor om min erfarenhet inom olika områden. Därefter fick jag göra ett personlighets- och ett logiktest.

Några dagar senare fick Frida Bergström återkoppling hon hade gått vidare till en telefonintervju. Där kunde hon ställa frågor om tjänsten samtidigt som hon fick svara på fler frågor om sin kompetens, tidigare arbetsuppgifter och vad hon hade för yrkesmål.

Urval ska göras på kompetens och inte färgas av fördomar eller förutfattade meningar

Det dröjde några dagar, sedan fick hon ny återkoppling. Hon blev kallad till möte med rekryteraren och den rekryterande chefen.

Frida Bergström berättar att alla frågor ställdes på samma sätt.

Jag uppmanades att ge exempel på en specifik situation och berätta hur jag hade hanterat den. Därefter fick jag följdfrågor som utmanade mig att tänka igenom konsekvenser och lärdomar utifrån varje situation.

När intervjun var avklarad var det dags för nästa stora moment. Frida Bergström skulle förbereda ett case som innebar arbetsuppgifter som ingick i den sökta tjänsten.

Det var första gången jag besökte kontoret. Där presenterade jag caset för en teammedlem och den rekryterande chefen. Efter presentationen förde vi en dialog kring hur jag hade tänkt och kommit fram till resultatet.

Rekryteringens näst sista moment var att Frida fick träffa sina kommande kollegor för en teamintervju.

Det kändes väldigt bra och kul och var mer som en konversation än en intervju. Teamintervjun var nog mitt favoritinslag i rekryteringen då jag fick störst inblick i hur det faktiskt skulle vara att jobba i mitt framtida team och på Funnel.

Rekryteringen avslutades med referenstagning. Sedan blev Frida Bergström erbjuden tjänsten.

Trots rekryteringens många moment föredrar hon den kompetensbaserade processen framför den traditionella metoden.

Helt klart. Som arbetssökande underlättade det även för mig att få en insikt om jag var rätt match för tjänsten. Det blev väldigt tydligt när jag fick frågor kopplade till min kompetens och där jag själv fick en inblick i hur jag beter mig i olika situationer.

Det kändes väldigt bra och kul och var mer som konversation än en intervju

Hennes bästa tips för andra som ska gå igenom kompetensbaserad rekrytering är att vara så specifik som möjligt och ge konkreta exempel på situationer man upplevt.

Det hjälper mycket, både rekryteraren och dig som arbetssökande.

Jennifer Jussila är Head of Talent på Funnel och den som rekryterade Frida Bergström.

Som tillväxtbolag är rekryteringen en central och strategisk fråga för oss. Vi bestämde tidigt att vi ska vara noggranna med vilka vi anställer. Här tror jag att vår rekryteringsmetodik har varit ett viktigt stöd och gett oss bättre förutsättningar att anställa rätt personer, säger hon.

Jennifer Jussila föredrar kompetensbaserad rekrytering eftersom hon menar att det är en evidensbaserad metod där strukturen och relevanta kompetenser är centrala. Hon anser att det är mycket mer än ett cv som avgör om en kandidat kommer att lyckas i sin nya roll, då olika egenskaper, förmågor och motivation spelar in.

Våra chanser för en lyckad rekrytering ökar i och med att vi alltid utgår från relevanta och nödvändiga frågor i rekryteringsprocessen. Genom att vi minskar mängden irrelevanta krav, ökar vi också chansen att hitta rätt person.

Metoden är mer objektiv och vi minimerar beslut som baseras på vår magkänsla och som ofta kan vara missledande. Även den arbetssökande upplever sig mer rättvist bedömd, då alla kandidater bedöms enligt samma kriterier.

Jennifer Jussila står framför whiteboard med lappar och text.
På whiteboarden har Jennifer Jussila beskrivit sitt teams vision: att ge hög kandidatupplevelse och att vara ett föredöme för andra inom rekrytering. Foto: Mikael Sjöberg

Jennifer Jussila håller med om att det tar tid att jobba kompetensbaserat samt att det kräver många delmoment. Men hennes bild är att det jämnar ut sig i längden.

Strukturen skapar en tydlighet internt. Den gör att processen flyter på bättre och underlättar beslutet kring vem vi ska anställa. Vi utbildar våra ledare kontinuerligt så att de ska känna sig bekväma med att rekrytera kompetensbaserat och förstå varför vi använder oss av den metoden.

Jennifer Jussila berättar att Funnel har en mycket låg personalomsättning samt en hög nöjdhet bland sina anställda.

Det talar för att vi lyckats rekrytera personer som är framgångsrika och trivs i sina roller. Sedan får man inte glömma vikten av att fortsätta motivera de anställda efter att de börjat, och där tror jag att kompetensbaserad rekrytering underlättar i och med att vi identifierar kandidatens styrkor och utvecklingsområden redan under själva rekryteringsprocessen.

Jonas Mauritzson är karriärrådgivare på omställningsorganisationen TRR. Han har en bred erfarenhet både av traditionell och kompetensbaserad rekrytering.

Jonas Mauritzson.
Jonas Mauritzson. Foto: Janerik Henriksson/TT

Urval ska göras på kompetens och inte färgas av fördomar eller förutfattade meningar. Men för att det ska fungera behövs en tydlig, kompetensbaserad kravprofil som är relevant för den aktuella tjänsten. Dessutom måste urvalsfrågorna vara grundläggande och relevanta för tjänsten.

Jonas Mauritzson menar att en utmaning är att begreppet ”kompetens” kan tolkas på olika sätt.

På TRR har vi en bred tolkning av begreppet och beskriver kompetens som kunskaper, erfarenheter, färdigheter, personliga egenskaper, värderingar och drivkrafter.

Hans viktigaste råd inför att träffa arbetssökande är att börja med att kartlägga kompetensen.

Jag brukar säga att man ska göra sig själv medveten om vilka kunskaper erfarenheter, färdigheter, personliga egenskaper, värderingar och drivkrafter man har.

Ett tips är att man tänker igenom och tränar på att konkretisera och beskriva sin kompetens. Det kan man göra genom att ge konkreta exempel från tidigare arbetsliv.

Fokus bör ligga på hur du agerat i olika situationer. Det är också bra att beskriva vad dina kompetenser åstadkommit.

TRR brukar även råda arbetssökande att läsa på om företaget, ta reda på så mycket som möjligt om tjänsten samt att göra en så kallad annonsanalys.

Det betyder att du går igenom och plockar ut de delar ur annonsen som handlar om kompetens. När du sedan skriver din ansökan tar du utgångspunkt i dessa delar och speglar relevanta kompetenser så långt möjligt. Du behöver helt enkelt anpassa ditt cv efter varje roll du söker.

Inför en eventuell intervju behöver du också träna på att kunna ge konkreta exempel som bekräftar att du har de kompetenser som efterfrågas.

Jennifer Jussila tittar fram på Frida Bergström bakom skärm.
Med facit i hand är Frida Bergström väldigt positiv till rekryteringsmetoden som hennes arbetsgivare använder. Foto: Mikael Sjöberg

Jonas Mauritzson tror att den kompetensbaserade rekryteringen är här för att stanna.

Metoderna kommer att utvecklas så att urvalet så långt det bara går baseras på kompetenser och inte på ”magkänsla” och ”människokännedom”.

Enligt honom är personliga brevet redan på väg bort. Och en effekt av det har blivit att det personliga brevet ”flyttat in” i cv:t, som i dag ofta består av mer än bara arbetslivshistorik.

Det som i första hand flyttat över i cv:t är svaret på frågan: ”Varför söker du jobbet?”

Den frågan är ofta en av de första som ställs i en intervju. Arbetsgivarna vill såklart ha medarbetare som verkligen vill ha jobbet de söker och som medvetet sökt sig till ett specifikt företag och en speciell roll. Arbetar man kompetensbaserat är detta också en viktig fråga att ställa eftersom den handlar om drivkrafter, som enligt TRR:s definition är en del i kompetensbegreppet.

Hans rekommendation är därför att inleda cv:t med en kort text som ska bidra till att skapa intresse för dig som kandidat och ge svaret på frågan varför du söker jobbet.

Så skriver du ditt cv

Klargör din kompetens.

Anpassa innehållet efter det jobb du söker.

Det ska vara lättläst och relevant för jobbet du söker.

Lägg ner tid och omsorg på text och utseende.

Källa: TRR (Läs mer på trr.se: Paketera din kompetens, Så skriver du ditt cv.)

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.