Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.