Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Allt fler medlemmar i Unionens a-kassa har fått återkrav under de senaste fem åren.
Under 2017 krävde kassan tillbaka ersättning av 3 300 personer, 2021 fick nästan 8 500 medlemmar samma besked. Vilket alltså är mer än två och en halv gång så många individer.
Enligt Anette Ben Naceur, Försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, är förklaringen att man nu har ett ökat informationsutbyte med Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Dessutom har både myndigheterna och a-kassan har skärpt sitt kontrollarbete.
– Att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att förbättra och förstärka sitt kontrolluppdrag under de senaste åren gör att vi nu oftare blir underrättade när någon har misskött sitt arbetssökande, vilket kan leda till återkrav. Sedan 2019 har vi också tillgång till arbetsgivardeklarationer på individnivå via Skatteverket, vilket gör att fler ärenden där en ersättningssökande som inte har redovisat arbete upptäcks, säger Anette Ben Naceur.
- Sedan finns det också ett större fokus på att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet nu, vilket gör att alla myndigheter och a-kassor har lagt ner mer resurser på att utveckla kontrollarbete.
En av de vanligaste orsakerna till att medlemmar får återkrav är att de har misskött sitt arbetssökande på något vis, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen. Det kan då exempelvis handla om att man har missat en planerad kontakt med Arbetsförmedlingen, inte har skickat in sin aktivitetsrapport i tid eller att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt arbetssökande.
– En annan vanlig anledning är att man inte har redovisat allt arbete i sina tidrapporter eller att man har varit sjuk eller föräldraledig samtidigt som man har redovisat att man är arbetslös. Sedan kan vi också upptäcka större felaktigheter ibland, då man kan ha fått ersättning under relativt lång tid utan att ha rätt till det, som om man har studerat, varit utomlands eller har bedrivit näringsverksamhet utan att informera oss om det, säger Anette Ben Naceur.
Att antalet personer som har fått återkrav från Unionens a-kassa har ökat så mycket mellan 2017 och 2021 gör ändå inte att kassan sticker ut, påpekar Jessica Idbrant, chef för analysenheten på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
– Alla a-kassor har generellt sett gjort fler återkrav av ersättning på senare år bland annat därför att de har fokuserat mer på kontroller och blivit bättre på det, säger hon.
De återkrav som a-kassan ställer kan handla om stora belopp för individerna. Den som vill försöka häva kassans beslut kan överklaga det till a-kassan och sedan också till Förvaltningsrätten.
Exakt hur många som har använt sig av den möjligheten kan Unionens a-kassa inte ge besked om eftersom den statistik man har om överklaganden och domar även gäller andra beslut.
Men enligt denna statistik överklagades under 2021 endast 338 av a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och av dessa fick medlemmen bara helt eller delvis rätt i elva fall under året. Fem av dessa domar överklagades också sedan till Kammarrätten.
Unionens a-kassa
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
