Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så bra är kaffe för hälsan – sanningar och påståenden

Kaffe har flera vetenskapligt belagda hälsofördelar. Läs om fikans plus, minus och de osäkra påståenden som ofta sprids om kaffe och hälsa.
Elisabeth Brising Publicerad
Person håller i kaffekopp
Hur bra är kaffe för hälsan?

Svenskarna dricker 7,6 kilo kaffe per person varje år - två och en halv kopp per dag i snitt. Vi ligger i världstoppen när det kommer till kaffesurplande, om än efter ständigt ledande finländare. 

80 procent av svenskarna dricker minst en kopp kaffe i veckan och 20 procent dricker fler än tjugo per vecka enligt en Sifoundersökning 2022. Män och äldre dricker mer java än kvinnor och yngre. Yngre generationer väljer å andra sidan betydligt oftare en energidryck än de äldre.

Kaffet har blivit dyrare på senaste tiden, men det kan vara värt att fortsätta fika – för att det är trevligt, gott och bra för hälsan på flera sätt. 

Plus med kaffe enligt vetenskapen

  • Minskar risken för typ 2-diabetes – men forskare vet ännu inte varför.
  • Minskar risken för njursten.
  • Kan lindra migränhuvudvärk - om koffeinet intas i tid före ett anfall.  

Minus med kaffe – om du dricker mycket

  • Beroendeframkallande, kan ge huvudvärk av abstinens.
  • Kan göra det svårt att somna. Det gäller i regel bara om man dricker sent på eftermiddagen och enbart vissa påverkas.
  • Hjärtklappning och ögonlocksryckningar. Det varierar från person till person hur mycket kaffe du mår bra av.
  • Garvsyran i kaffe kan förvärra magproblem och sura uppstötningar – drick inte svart kaffe på fastande mage.
  • Kaffe minskar kroppens förmåga att ta upp järn ur maten – tänk på det om du har järnbrist.

Osäkra hälsopåståenden om kaffe

Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet, kommenterar några vanliga påståenden om kaffe och hälsa. 

  • Kaffe kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
    ”Sambandet är oklart. Nya studier har inte bekräftat någon positiv eller negativ effekt av kaffe.”
  • Minskar risken för alzheimer och demens.
    ”Sambandet är oklart. Kaffe ökar inte risken, men har troligen inte skyddande effekt heller, i alla fall ingen stark effekt.”

     
  • Rikt på polyfenoler, antioxidanter, som kan skydda cellerna från skador.
    Tyvärr verkar det inte påverka hälsan nämnvärt eftersom det är oklara eller inga samband mellan kaffekonsumtion och risk för hjärtkärlsjukdomar och cancer.

     
  • Minskar risken för depression.
    ”Det finns det inga bevis för.”

     
  • Kaffe kan förvärra ångest och stress.
    ”Jag har aldrig sett någon studie på det”.

     
  • Gravida ska inte dricka mycket kaffe, enligt försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets rekommenderar högst 200 mg koffein per dag vid graviditet, eftersom höga doser av koffein ”kan påverka fostret”.
    ”Det var gamla studier som visade ökade risker för missfall vid högt koffeinintag”.
  • Påståenden i texten om kaffe och hälsa har faktagranskats av Susanna Larsson, senior forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
     
  • Undersökningen om svenskarnas kaffevanor gjordes med drygt 1000 vuxna svenskar av Kantar Sifo och Viktväktarna 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.