Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Har du koll på ditt drickande?
Tillbaka till kontoret och mer hälsosamma rutiner. Blev det mycket vin på semestern? Här är forskarens råd för att dra ner på vardagsdrickandet.
För många är sommaren en festlig tid, men det är också en inkörsport till riskbruk och beroende. Cirka 1,2 miljoner svenskar, beräknas ha ett riskbruk av alkohol.
– Det är en tydlig trend att vi dricker mer när vi är lediga, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
När arbetet drar igång efter semestern vill många komma i gång med sundare vanor. Men att dricka mindre kan vara svårare än man tror. Enligt en ny studie vid Linköpings universitet saknar många kunskap om hur man ska göra.
– Jag försöker sprida bilden att man kan göra mycket själv, utan en mottagning. Men man behöver hjälp av rätt verktyg, säger Sven Andréasson.
Idag finns olika appar som kan stödja en minskad alkoholkonsumtion. Sven Andréasson rekommenderar en trestegsmodell för att dra ner på drickandet. Den kan användas både digitalt, analogt, på egen hand eller med en behandlare.
1. Bestäm dig för vad som är en schysst konsumtion.
– Då visar det sig att folk i allmänhet, även stordrickare, har rätt sunda uppfattningar om vad som är en bra konsumtion. De flesta tycker det är lagom att under en vecka dela en flaska vin med en partner på helgen och ta en eller två öl med en kompis på en bar.
2. Registrera hur mycket du dricker varje vecka.
– Skriv ner var, när och med vem. I vilka situationer?
3. Sätt ett mål för hur mycket du vill dricka per vecka och gör en plan.
– Vad ska du göra i stället? Dricka saktare, ta något alkoholfritt, eller välja en annan aktivitet?
Svårt att prata om på jobbet
Den som vill sluta röka eller gå ner i vikt kan ofta prata öppet om det på jobbet och bli peppad av kollegorna. Men få säger vid fikat att de försöker minska antalet vinglas eller stora stark.
Varför är det så?
– Vi har en gemensam bild av alkoholberoende som utslagna människor med stora problem på en parkbänk - och det leder till stigmatisering, säger Sven Andréasson.
Kritisk till fri bar
I vissa branscher erbjuder arbetsgivare fri bar på kontoret eller bjuder anställda på alkohol i jobbsammanhang. Forskaren tycker alla arbetsgivare borde tänka sig för och ha en tydlig alkoholpolicy.
– Alkohol bidrar till sjuklighet och frånvaro. Hög konsumtion är också, trots att man är socialt fungerande, kopplat till mer misstag på jobbet, säger han.
Vad kan man göra om man är orolig för en kollegas drickande?
– Är man goda vänner gör man personen en tjänst genom att uppmärksamma den på vad man sett och säga att man är orolig.
Så mycket är ett riskfyllt drickande
Glas per vecka:
14 glas eller mer för män.
9 glas eller mer för kvinnor.
Konsumtionen innebär en allmän hälsorisk och ökar risken för en rad sjukdomar.
Glas per tillfälle
5 glas eller mer för män
4 glas för kvinnor.
Konsumtionen innebär risk för akuta konsekvenser av berusning, som olyckor och gräl.
Cirka 16 procent av befolkningen beräknas ha ett riskfyllt bruk av alkohol, ytterligare 4 procent har ett skadligt bruk och 4 procent ett beroende.
Källa: Professor Sven Andréasson.
Hur mycket är ett standardglas?
Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket till exempel motsvarar:
- 1,5 dl vin (13 procent)
eller - 1 flaska, 33 cl, starköl (5 procent)
eller - 4 cl sprit (40 procent)
Testa ditt drickande på Alkoholprofilen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
