Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade hemma – fick sparken

Efter att ha jobbat på distans flera år fick kvinnan plötsligt sparken för att hon inte följde chefens nya på-plats-regler. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för olaga avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför dator vid skrivbord.
När kvinnan fortsatte jobba hemifrån, efter order från arbetsgivaren att komma till kontoret, blev hon avskedad. Foto: Shutterstock

En kvinna jobbade på distans i flera år utan att få kritik, men blev avskedad i april för att hon inte följde chefens nya regler. 

Kvinnan påbörjade en provanställning som administratör på ett energiföretag i augusti 2018. Redan från början skrevs det in i anställningskontraktet att arbetet skulle utgå från kvinnans bostad, även om hon kom in till arbetsplatsen ibland.

Provanställningen gick över i en fast anställning och även i det anställningsavtalet framgick att hennes arbete skulle utgå hemifrån. Kvinnan skötte sitt arbete på distans utan knussel i två års tid.

Fick sparken för ogiltig frånvaro

Efter pandemin ville kvinnans chef att allt arbete av alla anställda skulle skötas på plats efter ett visst datum. Beslutet kom som en order och förhandlades inte. När kvinnan inte dök upp på det fysiska kontoret, utan fortsatte arbeta hemifrån som vanligt, fick hon sparken i april 2022. 

Skälet för avskedandet var enligt chefen att kvinnan haft ogiltig frånvaro från arbetsplatsen på bolagets kontor.

Arbetsgivaren förhandlade aldrig en förändring av kvinnans avtal om arbete hemifrån, utan ogiltigförklarade hennes kontrakt och krävde att hon från en dag till en annan skulle infinna sig på bolagets kontor och arbeta därifrån. 

Kräver skadestånd

Avskedandet var olagligt enligt Unionens jurister som nu stämmer företaget i tingsrätten för olaga avskedande. Unionen kräver att kvinnan får ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterlön.

Fackförbundets juridiska ombud yrkar också på att kvinnan får ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor för den kränkning som avskedet inneburit. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.