Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så lyckas du med konferensen

Att ha konferens med jobbet kan vara en bra grej. Men det gäller att den som fixar konferensen vet vad syftet med den är. Här får du tipsen för en lyckad konferens.
David Österberg Publicerad
Mötesdeltagare under en konferens (till vänster), föreläsning under konferens (till höger).
Ställ frågor. I stället för att bara berätta hur stor omsättningen var kan man låta deltagarna gissa, säger Tomas Eriksson. Foto: Shutterstock

Vad är väl en konferens på slottet? En konferens kan ju vara fruktansvärt långtråkig och dötrist och tråkig och alldeles … alldeles underbar! Nåja, det kan den kanske inte. Men bra kan den i alla fall vara.

Tomas Eriksson är föreläsare och organisationskonsult och vet det mesta som finns att veta om konferenser. Hans viktigaste tips för en lyckad sammankomst är att verkligen veta vad syftet med den är.

– Man måste fråga sig varför man ska samlas. Vad behöver vi? Vad är aktuellt just nu? Vad behöver medarbetarna prata om? När man väl vet syftet med konferensen kan man börja planera den, säger han.

Ta bort borden i lokalen

Tomas Eriksson

Olika syften kräver olika upplägg. Men det finns ändå en del generella tips. Ett är att skippa den traditionella konferensmöbleringen.

– Ta bort borden. Det ökar interaktionen och ger möjlighet att omgruppera snabbt. Om man inte är så många kan man sitta i en halvcirkel så att alla ser varandra. Att sitta i öar kan också vara bra, säger Tomas Eriksson.

Fundera också på ljussättning och hur information presenteras.

– Ljussättningen i konferenslokaler är ofta tragiskt dålig. Powerpointen lyser och personen som pratar hamnar i mörker. Det är ett utmärkt sätt att söva deltagarna. Välj lokal med bra ljussättning. Tänk också på att inte ha för mycket information på varje slide i din powerpoint.

Bra att resa bort

Om valet står mellan att ha konferensen på arbetsplatsen eller att åka iväg någonstans tycker Tomas Eriksson att man ska välja det senare.

– Är man på arbetsplatsen finns risken att deltagarna kilar iväg till skrivbordet för att kolla mejlen. Åker man bort blir man satt i konferensläge med påtagligt ökat fokus på konferensens agenda. Jag tycker också att man ska bjuda in en extern föreläsare som kan belysa något viktigt.

Delaktighet är en annan viktig ingrediens. Att bli matad med information i timtal är inte särskilt upplyftande.

– Ställ frågor. I stället för att bara berätta hur stor omsättningen var kan man låta deltagarna gissa. Ge gruppen konkreta uppgifter och se till att alla kommer till tals.

Aktiviteter som passar alla

Tomas Eriksson slår också ett slag för aktiviteter som innebär att kollegorna lär känna varandra lite bättre. Men det är viktigt att alla känner sig bekväma med aktiviteterna. Att ha en höghöjdsbana på schemat kan exempelvis bli exkluderande.

– Man ska också tänka på att inte planera konferensen för tajt. Det ska finnas utrymme för fikapauser och mingel och gärna en middag på kvällen. Det ger en chans att komma närmare varandra och ha informella samtal. Många gånger kommer de bästa idéerna då.

7 tips för en lyckad konferens

  1. Bestäm vad syftet är.
  2. Möblera för maximal interaktion.
  3. Se över ljussättning och hur information presenteras.
  4. Res iväg.
  5. Skapa delaktighet.
  6. Ha luft i schemat.
  7. Se till att aktiviteterna passar alla.

Källa: Tomas Eriksson, föreläsare och organisationskonsult på Arbetsgladje.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.