Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Sadlade om till klimataktivist

För ett år sedan sa Pontus Bergendahl upp sig som chef inom it-sektorn – för att bli klimataktivist på heltid.
Publicerad
Klimataktivisten Pontus Bergendal håller i en flagga, omgiven av en rosa älg.
Pontus Bergendahl använder civil olydnad för att rädda klimatet. Foto: Emil Malmborg

Vad fick dig att bli ideell aktivist?
– Efter skogsbränderna 2018 läste jag aktuell klimatforskning och följde Greta Thunberg. Insikten om hur allvarligt det är och att jag måste göra mer slog ner som en bomb.

Gjorde du sak av det direkt?
– Vi var några som delade oron och som började stötta Fridays for future. Det gjorde att jag kom i kontakt med den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion.

Berätta mer om organisationen,

– XR:s aktioner bygger på fredlig civil olydnad för att kräva omställning av samhället. Vi bildade ett ingenjörsnätverk, för att komma på hur vi kunde använda vår kompetens för att bidra till lösningar. Vi insåg dock att det redan finns massor av företag som exempelvis tillverkar solceller. Det som behövs är fler klimataktivister. Så jag blev det.

Aktivist i dryga 50-årsåldern?
– Ja, jag var jätterädd, det är jag fortfarande varje gång. Mest för att någon arg bilist ska köra på oss, men även för utskällningar och häkte. Min första stora aktion var i Berlin. Det var jätteläskigt, men gjorde mig än mer övertygad. Jag blev vän med några från Malmö och vi har fortsatt att mobilisera rörelsen här hemma.

Vad sa dina kollegor i teamet?
– Jag var jättenervös för reaktionerna. Jag tänkte att folk skulle tycka att jag var överdriven, men de flesta har varit positiva och förstår.

Inga problem med jobbet? Du gör ändå olagliga saker.
– Faktiskt inte. Men efter ett tag blev jag alltmer uppslukad av klimatrörelsen och började tappa engagemanget på jobbet. Snart blev mitt team lidande.

Kunde du inte gått ner på deltid?
– Det fungerade inte i min roll. Länge gick jag med stor vånda, det kändes svårt att lägga försörjningsansvaret på min fru. Men till slut föreslog hon det själv. Den 8 mars 2021 lämnade jag in mitt passerkort.

Hur kändes det?
– Ensamt först. Men snart började jag bygga en vardag som aktivist. Nu är vi åtta i Skåne som ägnar oss åt detta på heltid. Vi ses varje morgon och jobbar med mobilisering och planering av nya aktioner. Jag har stor användning av min 20-åriga ledarerfarenhet och kunskap om organisation, struktur och av att stötta andra.

Pontus Bergendahl

GÖR: Aktivist i klimatrörelsen Extinction Rebellion. Föreläser om klimatfrågor och är med vid aktioner. Tidigare bötfälld, nu åtalad för två aktioner vid Ängelholms flygplats med risk för fängelsestraff.

ÅLDER: 53 år.

KARRIÄR: Ingenjör, utbildad inom datologi, haft chefsroller bland annat på Axis och Flatfrog.

Text: Tora Villanueva Gran

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.