Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Tipsa om ny personal – få 20 000 kronor
Tipsa om en ny kollega till din arbetsplats och få 20 000 kronor om personen anställs. Det erbjuder Hitachi Energy i Ludvika sina medarbetare för att locka rätt kompetens.
– Det kan väl vara bra. Men det kan kännas lite orättvist mot de andra enheterna, säger Yvonne Norgren, ordförande i Unionenklubben.
– Det kan väl vara bra. Men det kan kännas lite orättvist mot de andra enheterna, säger Yvonne Norgren, ordförande i Unionenklubben.
Yvonne Norgren, ordförande i Unionenklubben på Hitachi Energy i Ludvika, blev förvånad när hon fick höra om erbjudandet.
– Nu har jag sett affischerna som finns uppsatta om tipspengarna, men de hade inte informerat mig fackligt. Men de får ju dela ut pengar till vem de vill, säger hon.
Det är avdelningen Transformers inom Hitachi Energy som hoppas locka kompetens med tipspengen. Än så länge har inte Yvonne Norgren hört att det lett till någon nyanställning.
– Jag tror inte de får fler sökande av det här, utan för mig personligen känns det som att vill jag ha ett jobb söker jag upp det själv. Det här blir lite som att man kan kolla med Kalle Olsson utanför grinden om han vill ha jobb och då kan jag bli belönad.
Hon säger att hon inte riktigt vet vad hon tycker om att företaget delar ut 20 000 kronor i tipssumma bara på en enhet.
– Det kan väl vara bra. Men det kan kännas lite orättvist mot de andra enheterna.
Även inom en annan enhet på Hitachi planerar de för en expandering med flera hundra nyanställningar, berättar Yvonne Norgren.
Hård konkurrens om vissa kompetenser
Tipssumman är en symbol för hur svårt det är just nu att locka personal till vissa yrken som ingenjörer, konstruktörer och kvalitetsteknikner, enligt Yvonne Norgren. Där är det arbetstagarens marknad och många gånger hittar företag kompetensen utomlands.
Har ni goda arbetsvillkor som både kan locka kompetens och få folk att stanna kvar?
– Ja vi har bra villkor överlag, men det kunde vara högre löner tycker jag, säger fackordföranden.
Även längre tillbaka i tiden har företaget försökt locka personal med tipssummor, men då var summan hälften så stor.
– Jag vet att för många år sedan fanns det någonting liknande och då kunde man få 10 000 kronor, men om någon blev anställd genom det vet jag inte, säger Yvonne Norgren.
Jenny Lundberg, HR-chef på Hitachi Energy, kommenterar tipssumman i ett mail till Dalarnas tidningar så här:
”Vi har sedan länge ett system där vi erbjuder våra medarbetare en tipspeng på 10 000 kr om de tipsar om en person som sedan får en anställning hos oss. Just nu kör vi ett test på Transformers där vi höjt tipspengen till 20 000 kr under en tidsbegränsad period då vi behöver rekrytera flera ingenjörer och produktionspersonal till enheten.”
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
