Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Yvonne Norgren, ordförande i Unionenklubben på Hitachi Energy i Ludvika, blev förvånad när hon fick höra om erbjudandet.
– Nu har jag sett affischerna som finns uppsatta om tipspengarna, men de hade inte informerat mig fackligt. Men de får ju dela ut pengar till vem de vill, säger hon.
Det är avdelningen Transformers inom Hitachi Energy som hoppas locka kompetens med tipspengen. Än så länge har inte Yvonne Norgren hört att det lett till någon nyanställning.
– Jag tror inte de får fler sökande av det här, utan för mig personligen känns det som att vill jag ha ett jobb söker jag upp det själv. Det här blir lite som att man kan kolla med Kalle Olsson utanför grinden om han vill ha jobb och då kan jag bli belönad.
Hon säger att hon inte riktigt vet vad hon tycker om att företaget delar ut 20 000 kronor i tipssumma bara på en enhet.
– Det kan väl vara bra. Men det kan kännas lite orättvist mot de andra enheterna.
Även inom en annan enhet på Hitachi planerar de för en expandering med flera hundra nyanställningar, berättar Yvonne Norgren.
Tipssumman är en symbol för hur svårt det är just nu att locka personal till vissa yrken som ingenjörer, konstruktörer och kvalitetsteknikner, enligt Yvonne Norgren. Där är det arbetstagarens marknad och många gånger hittar företag kompetensen utomlands.
Har ni goda arbetsvillkor som både kan locka kompetens och få folk att stanna kvar?
– Ja vi har bra villkor överlag, men det kunde vara högre löner tycker jag, säger fackordföranden.
Även längre tillbaka i tiden har företaget försökt locka personal med tipssummor, men då var summan hälften så stor.
– Jag vet att för många år sedan fanns det någonting liknande och då kunde man få 10 000 kronor, men om någon blev anställd genom det vet jag inte, säger Yvonne Norgren.
Jenny Lundberg, HR-chef på Hitachi Energy, kommenterar tipssumman i ett mail till Dalarnas tidningar så här:
”Vi har sedan länge ett system där vi erbjuder våra medarbetare en tipspeng på 10 000 kr om de tipsar om en person som sedan får en anställning hos oss. Just nu kör vi ett test på Transformers där vi höjt tipspengen till 20 000 kr under en tidsbegränsad period då vi behöver rekrytera flera ingenjörer och produktionspersonal till enheten.”
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
