Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

TietoEvry ändrade några få ord i en jobbannons. Då lyckades de locka till sig betydligt fler kvinnor.
– Det var ett experiment. För oss är det viktigt att kunna attrahera de kvinnor som finns i branschen, säger Anna Gulliksen, rekryteringschef på TietoEvry.
Oscar Broström Publicerad
Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT
Anna Gulliksen, rekryteringschef på Tieto Evry och genrebild på kvinnliga programmerare. Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT

I en jobbannons för en programmerare, mer precist en frontend-utvecklare, byttes ordet kompetent ut mot kunnig. I stället för driven skrev TietoEvry fokuserad och självständig blev självgående.

De små förändringarna innebar stora förändring i vilka som sökte tjänsten. I den första jobbannonsen var det endast 14 procent kvinnor bland de sökande, medan den andra hade 36 procent kvinnliga ansökningar. Liknande ordändringar gjordes även i andra jobbannonser och totalt sett ökade de kvinnliga sökande med 32 procent.

TietoEvrys experiment med att ändra ord i jobbannonser var en del i företagets ambition att hälften av de anställda ska vara kvinnor 2030. I dag är den andelen 29 procent.

– Vi ville säkerställa att vi fick fler kvinnliga kompententa sökande till våra öppna tjänster, säger Anna Gulliksen, globalt ansvarig för rekrytering på TietoEvry.

Tog hjälp av experter

Det finns också vetenskapligt stöd för TietoEvrys test. Studier har visat att hur ord är kodade – det vill säga om de upplevs som typiskt manliga eller kvinnliga – påverkar vem som söker tjänsterna.

TietoEvry tog hjälp av expertis på just det, för att veta vilka ord som skulle tilltala fler kvinnor.

– Det är inte bara annonsen och språket som spelar roll, utan det är hela tonaliteten, hur du kommunicerar och vad du använder för bilder. Men även att man också funderar på vad man använder för ord, säger Gulliksen.

Är branschen manligt kodad?

– Ja, absolut. Framför allt startup-världen är väldigt manligt kodad, utifrån uttryck och vilka människor som syns där, även om det finns en större medvetenhet i dag än vad det funnits tidigare.

"Vi vill vara attraktiva för männen också"

Tech- och IT-branschen i Sverige har i dag en övervikt av män. Enligt arbetsgivarorganisationen IT- och telekomföretagen är andelen anställda kvinnor i Sverige 29 procent. I Europa är siffran 20 procent. Det är samtidigt också färre kvinnor än män som söker sig till teknikutbildningar.

Anna Gulliksen understryker att TietoEvry inte söker en viss könsfördelning bara för sakens skull, utan tror att de går miste om talang och kunnande om företaget inte är en attraktiv arbetsplats för kvinnor.

– Självklart vill vi vara attraktiva för männen också. Om de har samma kompetens vill vi få till en bättre balans och då behöver vi få in mer kvinnor, för just nu har vi ingen bra balans. För oss handlar det om att få in så många olika perspektiv som möjligt. Det är viktigt för de tjänster vi tillhandahåller våra kunder.

Läs mer: 

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.