Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

TietoEvry ändrade några få ord i en jobbannons. Då lyckades de locka till sig betydligt fler kvinnor.
– Det var ett experiment. För oss är det viktigt att kunna attrahera de kvinnor som finns i branschen, säger Anna Gulliksen, rekryteringschef på TietoEvry.
Oscar Broström Publicerad
Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT
Anna Gulliksen, rekryteringschef på Tieto Evry och genrebild på kvinnliga programmerare. Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT

I en jobbannons för en programmerare, mer precist en frontend-utvecklare, byttes ordet kompetent ut mot kunnig. I stället för driven skrev TietoEvry fokuserad och självständig blev självgående.

De små förändringarna innebar stora förändring i vilka som sökte tjänsten. I den första jobbannonsen var det endast 14 procent kvinnor bland de sökande, medan den andra hade 36 procent kvinnliga ansökningar. Liknande ordändringar gjordes även i andra jobbannonser och totalt sett ökade de kvinnliga sökande med 32 procent.

TietoEvrys experiment med att ändra ord i jobbannonser var en del i företagets ambition att hälften av de anställda ska vara kvinnor 2030. I dag är den andelen 29 procent.

– Vi ville säkerställa att vi fick fler kvinnliga kompententa sökande till våra öppna tjänster, säger Anna Gulliksen, globalt ansvarig för rekrytering på TietoEvry.

Tog hjälp av experter

Det finns också vetenskapligt stöd för TietoEvrys test. Studier har visat att hur ord är kodade – det vill säga om de upplevs som typiskt manliga eller kvinnliga – påverkar vem som söker tjänsterna.

TietoEvry tog hjälp av expertis på just det, för att veta vilka ord som skulle tilltala fler kvinnor.

– Det är inte bara annonsen och språket som spelar roll, utan det är hela tonaliteten, hur du kommunicerar och vad du använder för bilder. Men även att man också funderar på vad man använder för ord, säger Gulliksen.

Är branschen manligt kodad?

– Ja, absolut. Framför allt startup-världen är väldigt manligt kodad, utifrån uttryck och vilka människor som syns där, även om det finns en större medvetenhet i dag än vad det funnits tidigare.

"Vi vill vara attraktiva för männen också"

Tech- och IT-branschen i Sverige har i dag en övervikt av män. Enligt arbetsgivarorganisationen IT- och telekomföretagen är andelen anställda kvinnor i Sverige 29 procent. I Europa är siffran 20 procent. Det är samtidigt också färre kvinnor än män som söker sig till teknikutbildningar.

Anna Gulliksen understryker att TietoEvry inte söker en viss könsfördelning bara för sakens skull, utan tror att de går miste om talang och kunnande om företaget inte är en attraktiv arbetsplats för kvinnor.

– Självklart vill vi vara attraktiva för männen också. Om de har samma kompetens vill vi få till en bättre balans och då behöver vi få in mer kvinnor, för just nu har vi ingen bra balans. För oss handlar det om att få in så många olika perspektiv som möjligt. Det är viktigt för de tjänster vi tillhandahåller våra kunder.

Läs mer: 

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.