Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kränkande behandling utbrett på Paradox

Medarbetare på den svenska spelstudion Paradox Interactive slår larm om arbetsmiljön. En intern undersökning visar att många anställda – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling.
– Vi visste att det fanns problem på Paradox, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
En medarbetarundersökning visar på stora arbetsmiljöproblem på Paradox. Bilden är en genrebild. Shutterstock.

I augusti skickade fackklubbarna på Paradox Interactive ut en medarbetarundersökning för att undersöka arbetsmiljön på företaget. Resultatet var nedslående för medarbetarna. Breakit, som tagit del av sammanställningen, skriver att problemen främst handlar om mobbning, kränkningar och könsdiskriminering.

Nästan 44 procent av de svarande har upplevt kränkande/felaktig behandling. Tittar man bara på svarande kvinnor, blir siffran 69 procent.

– Vi visste att det skulle vara höga tal, men de är högre än vi hade förväntat oss. Det är bra att få faktiska tal på det. Det visar att det är nödvändigt för företaget att ta grepp om det här för att göra något åt problemen, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.

"De är inte nöjda med resultatet"

Samtidigt vill Magne Skjæran understryka att det finns begränsningar i undersökningen. Det är 133 medarbetare som har svarat på undersökningen, av ungefär 500 anställda på Paradox. Vidare sattes ingen tidsbegränsning, vilket innebär att somliga svarande kan ha pekat på problem som fanns för flera år sedan.

– Samtidigt har Paradox vuxit väldigt snabbt och den genomsnittliga medarbetaren på Paradox nu har varit här i två år, så merparten av svaren är från de senaste åren.

Hur har företagsledningen reagerat på enkäten?
– De är inte nöjda med resultatet. Vi vet inte exakt vad de kommer att göra, men de har nämnt att de ska göra en noggrann undersökning av det här och det tycker vi är bra. Det tror vi är nödvändigt.

Samma besked ger Paradox till Breakit. Via mejl meddelar företagets kommunikationschef, Loïc Fontaine, att de kommer vidta åtgärder.

“Paradox är nu i en process för att ta in en extern, neutral firma för att genomföra en grundlig granskning av våra processer och en omfattande medarbetarundersökning”, skriver Fontaine.

Läs mer: Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

"Facket gör problemen synligare"

Det är sällsynt med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. När Kollega gjorde en sammanställning, visade det sig att endast en handfull av 400 företag hade tecknat avtal.

Magne Skjæran tror att det finns både spelföretag i Sverige med både bättre och sämre arbetsmiljö än Paradox, som har kollektivavtal.

– Vi har stor fackförening på Paradox nu, mellan Unionen och Saco, och det gör problemen synligare. De har varit relativt osynliga i många år, men nu har vi gjort en undersökning och det har satt en spotlight på det hela.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.