Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kränkande behandling utbrett på Paradox

Medarbetare på den svenska spelstudion Paradox Interactive slår larm om arbetsmiljön. En intern undersökning visar att många anställda – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling.
– Vi visste att det fanns problem på Paradox, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
En medarbetarundersökning visar på stora arbetsmiljöproblem på Paradox. Bilden är en genrebild. Shutterstock.

I augusti skickade fackklubbarna på Paradox Interactive ut en medarbetarundersökning för att undersöka arbetsmiljön på företaget. Resultatet var nedslående för medarbetarna. Breakit, som tagit del av sammanställningen, skriver att problemen främst handlar om mobbning, kränkningar och könsdiskriminering.

Nästan 44 procent av de svarande har upplevt kränkande/felaktig behandling. Tittar man bara på svarande kvinnor, blir siffran 69 procent.

– Vi visste att det skulle vara höga tal, men de är högre än vi hade förväntat oss. Det är bra att få faktiska tal på det. Det visar att det är nödvändigt för företaget att ta grepp om det här för att göra något åt problemen, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.

"De är inte nöjda med resultatet"

Samtidigt vill Magne Skjæran understryka att det finns begränsningar i undersökningen. Det är 133 medarbetare som har svarat på undersökningen, av ungefär 500 anställda på Paradox. Vidare sattes ingen tidsbegränsning, vilket innebär att somliga svarande kan ha pekat på problem som fanns för flera år sedan.

– Samtidigt har Paradox vuxit väldigt snabbt och den genomsnittliga medarbetaren på Paradox nu har varit här i två år, så merparten av svaren är från de senaste åren.

Hur har företagsledningen reagerat på enkäten?
– De är inte nöjda med resultatet. Vi vet inte exakt vad de kommer att göra, men de har nämnt att de ska göra en noggrann undersökning av det här och det tycker vi är bra. Det tror vi är nödvändigt.

Samma besked ger Paradox till Breakit. Via mejl meddelar företagets kommunikationschef, Loïc Fontaine, att de kommer vidta åtgärder.

“Paradox är nu i en process för att ta in en extern, neutral firma för att genomföra en grundlig granskning av våra processer och en omfattande medarbetarundersökning”, skriver Fontaine.

Läs mer: Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

"Facket gör problemen synligare"

Det är sällsynt med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. När Kollega gjorde en sammanställning, visade det sig att endast en handfull av 400 företag hade tecknat avtal.

Magne Skjæran tror att det finns både spelföretag i Sverige med både bättre och sämre arbetsmiljö än Paradox, som har kollektivavtal.

– Vi har stor fackförening på Paradox nu, mellan Unionen och Saco, och det gör problemen synligare. De har varit relativt osynliga i många år, men nu har vi gjort en undersökning och det har satt en spotlight på det hela.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?