Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Håkan drack i bilen på väg hem från jobbet

Efter 20 år av smusslande, lögner och fylla fick Unionenmedlemmen Håkan Böös hjälp ur sitt alkoholmissbruk.
– Utan hjälp hade jag suttit och supit på något torg i dag, säger han.
Johanna Rovira Publicerad
Per Groth
Håkan Böös fick skriva ett kontrakt med jobbet som gick ut på att han skulle hålla sig nykter, lämna blodprov varje månad och gå på efterbehandling en dag i veckan.  Per Groth

Våren 2015 tog Håkan Böös son Fredrik studenten. Håkan hade tagit ledigt en vecka från jobbet som platschef på Byggmax i Västerås för att förbereda studentfesten i villan i Surahammar och gjorde det han alltid gjorde när han var ledig – han drack. 

Studentfesten avlöpte utan dramatik och på lördag morgon fanns det rejält med alkohol kvar i hemmet. Håkan hann hälla i sig fyra öl innan hans fru Camilla resolut samlade ihop alla överblivna flaskor och tog dem från huset. 

Håkan fick panik när alkoholen försvann. Han hittade en whiskyflaska som sonen fått i studentpresent, och drack upp halva. Då kom vändpunkten, ögonblicket då han insåg att han faktiskt behövde den hjälp hans familj enträget erbjudit honom. Först där och då kom han till insikt om att han var alkoholist. 

– Jag kände att nu fick det vara nog. Jag ringde min syster och lades in för avgiftning på lasarettet. 

Sedan dess har han varit helt nykter. Eller nja, när han skrevs ut från behandlingshemmet fem veckor senare hittade han fem flaskor öl på ett gömställe i garaget, flaskor som familjen missat att städa undan. Han drack upp dem – men kände att han var klar med alkohol. De fem ölen blev de sista av tusen och åter tusen som han druckit under åren. 

– Jag har nog varit alkoholist sedan första fyllan i 16-års åldern. Jag var alltid den som var fullast och drack tills det tog slut eller jag somnade. 

Drack i bilen på väg hem

Under mitten på nittiotalet började Håkan Böös dricka mer och mer, först varje helg, sedan redan på lill-lördag. Snart tänjdes helgbegreppet ut ytterligare och han tog ett glas för att varva ner efter en stressig arbetsdag. Stressigt var det ofta. 

Jobbet låg granne med ett av Sveriges största systembolag och efter varje arbetsdag när Håkan satte sig i bilen för att åka hem, var han fast besluten att inte köpa öl. Han förhandlade med sig själv och alkoholisten i honom vann oftast. En öl skadar väl inte, och inte två heller.

Men att köpa bara två öl kan verka suspekt, bättre att köpa åtta på en gång, så man inte framstår som missbrukare. Det hände nästan dagligen att han drack ett par öl i bilen på väg hem. 

Jag förstår själv inte hur jag orkade sköta jobbet

– Man tänjer hela tiden på gränsen. I dag är jag glad att jag inte körde på någon. Men det hade varit bra om jag hade fastnat i en poliskontroll, säger Håkan Böös. 

Han fastnade inte och utanför familjen anade ingen vad som pågick. Arbetskamraterna hade inte en susning – han frågade dem faktiskt efteråt om de misstänkt något. Han lärde sig knepen, höll sig för sig själv och hade alltid en ask Läkerol i fickan. Gick konstant och tuggade på något för att dölja lukten. 

– Jag var alltid på jobbet, även om jag ofta var bakfull. Men hade jag inte behövt åka till jobbet, som många nu under pandemin, och sluppit visa mig för arbetskamraterna hade jag garanterat druckit hela dagarna. Det gjorde jag ju när jag var ledig.

Planerade jobbet efter Systembolagets tider

Som chef kunde han planera jobbet utifrån sitt missbruk, han lade schemat efter systembolagets öppettider och hustruns arbetstider för att kunna dricka ostört. I hemmet pågick en ständig katt-och-råtta-lek, där sonen och hustrun letade efter gömda flaskor och Håkan överlistade dem. 

– Jag förstår själv inte hur jag orkade sköta jobbet. Det är sjukt så mycket tid och energi jag lade ner på att planera, smussla, manipulera och ljuga. 

Sedan han blev nykter vägrar han ljuga om sitt gamla liv. Han har berättat öppet för alla att han har alkoholproblem, och trots att Surahammar är en liten bruksort, där alla har koll på alla, blev de flesta chockade när han kom ut som alkoholist. 

– Alkoholism är en sjukdom och trots att den är vanlig anses den ful och skamlig. Men kan jag hjälpa en enda människa till ett nyktert liv är det värt det. 

Arbetsgivaren var den första som fick veta. Företaget gick in och betalade notan för behandlingshemmet som Håkans föräldrar hade tänkt bekosta. Håkan fick skriva ett kontrakt med jobbet som gick ut på att han skulle hålla sig nykter, lämna blodprov varje månad och gå på efterbehandling en dag i veckan. 


Man ska inte vara rädd att fråga en kollega om hen dricker för mycket, menar Håkan Böös.

Alkoholapp hjälpte

Men det som verkligen hjälpte honom att restaurera familjens tillit, som han sabbat genom 20 års lögner, var en app med tillhörande alkoholmätare. Håkan bär fortfarande mätaren, som ser ut som en vit tändare, med sig, trots att han inte använder den längre. I den skulle han blåsa tre gånger om dagen samtidigt som han filmade sig själv. En metod han anser är tillförlitligare än blodprover och som han menar hjälpte honom att hålla sig nykter. 

– Det blev en grej att blåsa i mätaren tillsammans med min då åttaåriga dotter Matilda, så hon kunde somna tryggt i förvissningen att jag faktiskt var nykter. 

För två år sedan bytte Håkan Böös jobb. En av frågorna som dök upp under anställningsintervjun handlade om hans förhållande till alkohol. Förra gången han fick frågan på en intervju ljög han och svarade: "Rätt mängd vid rätt tillfälle". Den här gången var han ärlig, men den nya arbetsgivaren, byggvaruföretaget Optimera, darrade inte på manschetten när han berättade att han var nykter alkoholist utan gav honom jobbet som lagerledare. 

"Arbetgivaren har ett stort ansvar"

Håkan Böös är övertygad om att han skulle märka om någon av hans medarbetare har alkoholproblem och han skulle inte vara rädd för att fråga. 

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar i att ställa frågan om man misstänker att en medarbetare har alkoholproblem. För mig hade det nog fungerat som en väckarklocka. Samtidigt är man som alkoholist en världsmästare på att dölja sitt missbruk. 

Att det finns en alkoholpolicy på jobbet underlättar, menar han. I Optimeras policy står exempelvis att man ska kunna tacka nej till alkohol utan att bli ifrågasatt – jättebra för dem som kanske inte vågar säga nej av rädsla för att behöva förklara sig. 

Håkan Böös har däremot inga problem att varken förklara och tacka nej. Ibland kommer suget, men det försvinner lika fort igen.

– En kall öl kan vara gott, men det är precis lika gott med en kall cola. Jag har verktygen för att hålla mig nykter och har lärt mig att ta en dag i taget. Varje morgon tar jag beslut att i kväll ska jag somna nykter. 

Läs mer: 

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Alkohol – Ett svårt men viktigt samtal

4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin 

Hit kan du vända dig

  • Vårdcentral. Här kan du få läkemedel och remiss till beroendemottagning. Ibland finns även psykolog eller kurator. Vissa beroendemottagningar har akuttider och drop in-besök för rådgivning, samtalsstöd med mera.
  • Företagshälsovård. Kan hjälpa till med motivationshöjande behandling (KBT), läkemedel och remiss till beroendemottagning.
  • Alkoholhjälpen.se. Erbjuder behandlingsprogram på nätet, baserat på KBT och samtal.
  • Alkohollinjen. Ger hjälp att förändra alkoholvanor på telefon 020-84 44 48. Du kan vara anonym.
  • Det finns flera ideella organisationer som hjälper dig som vill dricka mindre, till exempel Anonyma Alkoholister.
  • Du kan behöva kontakta flera inrättningar eftersom det inte är givet att första stället du söker hjälp på passar bäst för dig.

Källa: Vårdguiden

 

SÅ FUNKAR APPEN PREVICT

  • Användaren blåser i appen tre gånger per dag – morgon, middag, kväll. 
  • Missar man att blåsa får man en uppmaning att göra det. Samtidigt som man blåser filmar man sig med mobilen, för att visa vem som blåser. 
  • Resultatet kommer direkt på mobilen.
  • Resultatet går till en behandlare, arbetsgivare eller familjemedlemmar.
  • I appen får man också svara på frågor om mående, stress och sömn, till exempel, för att behandlaren ska kunna se om man är på väg mot ett återfall. 
  • Det finns flera andra appar som hjälper missbrukare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.