Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga chefer mer uppskattade än äldre

Unga och kvinnliga chefer är mer uppskattade än äldre och manliga, visar en ny studie. Samtidigt mår de sämre och löper högre risk för att bli utmattade.
– Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens, säger Malin Mattson Molnar på Karolinska institutet.
Oscar Broström Publicerad 17 juni 2021, kl 14:21
Shutterstock.
Unga och kvinnliga chefer uppskattas mest, enligt studie. Shutterstock.

I ett forskningsprojekt på Karolinska institutet har över 10 000 chefer i enkätform skattat sitt eget ledarskap. Samtidigt har nära 100 000 medarbetare skattat vilka egenskaper de uppskattar i en chef.

Resultatet är att unga chefer i högre utsträckning än äldre är självkritiska, underskattar sina förmågor och mår sämre.

– Unga chefer har två gånger så hög risk för arbetsstress, nedstämdhet och depression och en och en halv gång så stor risk för utmattning. Unga chefer har en högre grad av ohälsa och är mer stressade, säger Malin Mattson Molnar, organisationspsykolog och en av forskarna i projektet.

Ung kvinna mest uppskattade chefen

Samtidigt är de mer uppskattade av sina medarbetare.

Både kvinnor och unga chefer skattas högre. Om man ställer de här två studierna mot varandra borde kanske inte unga vara så självkritiska. Unga kvinnor visade sig ha ett bättre ledarskap än övriga grupper, i alla fall enligt den här studien.

I studierna har unga klassats som personer under 30. Personer i åldrarna 30–50 har klassats som medelålders och 50-plussare som äldre. Forskarna har använt en erkänd ledarskapsmodell med tre olika former av ledarskap: Utvecklande, konventionellt och destruktivt.

En tydlig tendens i studieresultatet är att yngre och kvinnliga chefer har ett annat ledarskap än andra grupper i studien.

– De använder sig oftare av ett så kallat utvecklande ledarskap, där fokus ligger på att skapa inspiration och motivation genom delaktighet och en gemensam målbild.

Många fördomar mot unga chefer

Forskningsprojektet startade 2020 och kommer att pågå i fyra år. Resultatet av enkäterna är de första studierna i projektet. Malin Mattson Molnar arbetar nu med en kvalitativ undersökning, där hon intervjuar unga chefer om deras upplevelser av att vara ledare. 

– Många tar upp utmaningar som uppstår just för att man är en ung chef: Man stöter på motstånd, man blir mer misstrodd i sin kompetens och det klassiska – som drabbar både kvinnor och unga – man får jobba dubbelt så hårt för att visa att man duger och det är klart att det tar på stress- och energinivån att överbevisa sig gång på gång. Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens. Man får jobba väldigt hårt för att inte mötas av de här fördomarna.

Vad är målet med forskningsprojektet?
– Målet är att få mer kunskap om hur unga upplever det att ha en chefsroll i dag. Upprinnelsen till studien är att man ser i olika mätningar att unga drar sig för att ta på sig en chefsroll. Då vill vi veta vad det är som lockar och avskräcker och vad kan man som organisation göra för att skapa goda förutsättningar för att unga ska trivas i den här rollen.

Läs mer om ledarskap:

10 datorspel som gör dig till en bättre chef

Chef – Har du rätt lön?

5 bra böcker om ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Foto på Malin Mattson Molnar: MTO Säkerhet AB.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory